I tisdags togs det symboliska första spadtaget för den nya fotbolls- och friidrottsstadion som ersätter gamla Malmö stadion. Redan innan bygget startat har kostnadskalkylen skenat, vilket Sydsvenskan skrivit om i flera artiklar.
Under torsdagseftermiddagen släpptes ett misslyckat sparförsök igenom av Malmös högsta politiker i kommunfullmäktige.
Sverigedemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet röstade i april för samma förslag i kommunfullmäktige: Att godkänna byggstarten, men samtidigt ge tjänstepersonerna på fritidsförvaltningen i uppdrag att göra allt de kunde för att hitta ställen att skära i kostnaderna.
S-MP-L-styret röstade för en mildare uppmaning till kostnadskontroll. De nöjde sig med att konstatera att bygget skulle kosta 1,08 miljarder istället för den första prognosen på 633 miljoner.
Men i rapporten som förvaltningen under sommaren skickade tillbaka till politikerna finns inga konkreta förslag på besparingar.
Fyra vaga idéer fanns med i rapporten:
- Minska antalet sittplatser till förmån för ståplats.
- Begränsa hissarnas tillgänglighet till vissa våningsplan.
- Minska kabeldragning för exempelvis tv-sändningar.
- Välja enklare lås- och passersystem.
Idéerna kommer med en tydlig brasklapp:
”Åtgärder av detta slag är i många fall praktiskt möjliga, men kan medföra ökade kostnader, merarbete eller försämrad funktion vid framtida användning.”
Alla fyra oppositionspartier markerar mot processen genom en formell reservation. Men de godtar ändå att inga ändringar görs i planerna.
– Det var inget av förslagen som vi kände oss så intresserade av att välja ut, just för att de riskerar att leda till en högre driftskostnad för stadion, säger Helena Nanne (M).
– Jag vill inte att stadion ska kosta en krona mer än nödvändigt, men jag är inte heller intresserad av banta investeringen på ett sätt som leder till att Malmöborna får betala en högre driftkostnad.
Anton Sauer (C):
– Man får inte vara dumsnål när man håller på med en kommun. Att någonting sticker iväg i en investering är en sak, men om alternativet är att det på längre sikt blir en högre drift så slår det mot nämndens dagliga verksamhet.
– Jag hade önskat att förvaltningen fick i uppdrag att återkomma till kommunstyrelsen under projektets gång så att vi politiker kan ha tydligare koll på projektet. Det här är inte det första och antagligen inte det sista byggprojektet där det har blivit fördyringar. Vi kan inte förlita oss på glädjekalkyler.
Det här kravet på fortsatt redovisning lades fram gemensamt med Moderaterna. Man ville också ”ge berörda nämnder i uppdrag att vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa en strikt kostnadskontroll”.
– Det är för att skicka den tydligaste möjliga signalen att det här får inte kosta en krona mer än nödvändigt, säger Helena Nanne.
Vänsterpartiet hade även velat att byggföretaget Skanskas roll som så kallad samverkansentreprenör skulle granskas. Det ingick också i den skrivning som alla oppositionspartier enades om.
– Vi fick ett underlag på vad som skulle kunna bantas ner, men vi fick inget gällande Skanskas roll, säger Anfal Mahdi (V).
Finns det något konkret som tyder på att Skanska har varit drivande i kostnadsutvecklingen?
– Vi kan inte spekulera i vad som har hänt. Men det är ändå en jättestor kostnadsökning, så att vi då efterfrågar att man undersöker entreprenörens roll i det hela borde inte vara så anmärkningsvärt.
När beslutet togs i kommunfullmäktige på torsdagseftermiddagen efterlyste Vänsterpartiet på nytt en granskning av Skanskas roll, men det förslaget röstades ner. Vänsterpartiet röstade i övrigt med S-MP-L-styrets mildare formuleringar.
SD har avböjt intervju.