Kung Harald V av Norge var en folkkär monark, till synes lika hemmastadd i slott och koja. Hans öppna och informella stil gick hem överallt, han uppfattades som tillgänglig och som en person som brydde sig om andra.
Han var en enande kraft och något av en symbol för det moderna Norge. Det festtal Harald höll 2016 när han firade 25-årsjubileum som kung har blivit klassiskt – och uppmärksammades över hela världen. Han ställde frågan ”Vad är Norge?” och slog fast att ”Norge är framför allt människor”.
Kungen räknade upp en lång rad olika kategorier norrmän, men framför allt de här raderna gav genljud:
– Norrmän är flickor som gillar flickor, pojkar som gillar pojkar och flickor och pojkar som gillar varandra. Norrmän tror på Gud, Allah, allt och ingenting.
Grät under ceremoni
Haralds engagemang efter terrordåden 2011 på Utöya och i regeringskvarteret i Oslo, då Anders Behring Breivik mördade 77 människor, stärkte hans ställning som landsfader och bidrog till att trösta den svårt chockade nationen.
– Mina tankar har varit speciellt hos er som var direkt berörda av terrorn och er som har mist någon som ni höll kär. Som far, morfar och make kan jag bara ana något av er smärta. Som landets kung känner jag med var och en av er, sade kungen på en minnesceremoni – och brast i gråt.
Enligt den norske historikern Trond Norén Isaksen, som har skrivit sex böcker om Norges kungahus, var den reaktionen mycket karakteristisk för Harald.
– Kungen är väldigt empatisk. Han känner stor omsorg för sina medmänniskor och sitt folk. Han grät på första bänkraden, han är en människa som visar känslor, sade han i samband med Haralds 85-årsdag 2022 till danska Kristeligt Dagblad.
Historisk som nyfödd
Harald blev historisk redan som nyfödd den 21 februari 1937. Han var den förste norske prins och blivande kung som fötts i det egna landet på 567 år – eftersom Norge hade styrts från Danmark och sedan Sverige i många hundra år.
Som treåring flydde Harald tillsammans med övriga kungafamiljen från Norge efter Nazitysklands invasion den 9 april 1940. Morfar kung Håkon och pappa kronprins Olav hjälpte till att leda den norska motståndskampen från London, medan Harald tillsammans med mamma Märta – som var också svensk prinsessa – och sina systrar tillbringade krigsåren först i Sverige och sedan USA.
Händelserna kring flykten ledde till att den norska kungafamiljen i många år kände sig sviken av Sverige. Dess relation till sina släktingar i det svenska kungahuset var därför iskall.
Det finns olika versioner av vad som hände, men står klart att det neutrala Sverige av rädsla för Tyskland motvilligt tog emot de norska kungligheterna – och till och med hotade att internera Håkon och Olav om de skulle fly till Sverige.
”Förhållandet var ansträngt”
– Kung Olav hade svårt att komma över att svenskarna inte omedelbart släppte in hans hustru och barn 1940. Jag minns det inte själv men vi har fått berättat att vi närmast var tvungna att slå oss in i Sverige. Detta trots att min mor kronprinsessan Märtha var född svensk, sade Harald till norska Aftenposten 2005.
– Förhållandet var ansträngt men gradvis inträdde ett stämningsskifte och nu är ju självfallet detta inte något problem längre, sade han om sin relation till den svenska kungafamiljen.
Efter fem år av tysk ockupation blev Norge fritt 1945 efter Tysklands nederlag i andra världskriget – och den norska kungafamiljen kunder återvända i triumf till sitt hemland. De hyllades som symboler för motståndskampen.
Olav blev kung och Harald kronprins efter Håkons död 1957. Han tog valspråket ”allt för Norge”, precis som far och farfar.
Fick gifta sig efter nio år
Norrmännen tog Harald till sitt hjärta efter hans mångåriga romantiska – och heroiska – kamp för att vinna den kvinna han älskade. Det tog nio år innan han trots motstånd från pappa Olav till slut fick tillstånd att gifta sig med Sonja Haraldsen. Detta först efter att Harald ställt ultimatum till sin far som ville att han skulle gifta sig med en kunglig eller åtminstone adlig kvinna, inte med dottern till en köpman i klädbranschen.
Harald och Sonja träffades på en studentfest 1958. De fattade genast tycke för varandra, men tvingades hålla relationen hemlig på grund av kungens motstånd.
I flera år kopplades kronprins Harald ihop med två prinsessor som mera motsvarade kung Olavs förväntningar: först Sofia av Grekland, sedan brittiska Alexandra av Kent, kusin till drottning Elizabeth. Men Sofia gifte sig med blivande kung Juan Carlos av Spanien och Alexandra nobbade honom.
Och i alla händelser var det Sonja han ville ha. De fortsatte att träffas i smyg. Till slut sade Harald till sin pappa att antingen får han gifta sig med Sonja eller så gifter han sig inte alls. Något som skulle innebära slutet för den norska kungaätten. Olav gav med sig och paret kunde vigas i Oslo domkyrka den 29 augusti 1968.
Harald blev kung efter pappans död 1991. Det nya kungaparet moderniserade kungahuset. Drottning Sonja intresserade sig för kultur och samhälle, kung Harald var en friluftsmänniska som älskade skidåkning och jakt – och hade stora framgångar som seglare.
Kunglig storseglare
Han deltog i flera OS, vann flera EM- och VM-titlar och var så sent som 2022 med som skeppare på båten Sira i åttametersklassen. Det norska teamet kom på tionde plats.
Dottern prinsessan Märtha Louise, 54, som är storasyster till kronprins Haakon, 52, har hamnat i en hel del blåsväder under senare år. Hon var först gift med den kontroversielle författaren Ari Behn, de separerade 2016 och skilde sig ett år senare. Behn begick självmord 2019, en tragisk händelse som skakade hela kungafamiljen.
Märtha Louises nya partner är amerikanen Durek Verrett, 51, affärsman och enligt egen utsago schaman, andebesvärjare. Prinsessan är känd för sin påstådda förmåga att kommunicera med andar och änglar. De gifte sig 2024.
Paret har fått stark kritik för sina kommersiella aktiviteter. Verrett påstår sig bland annat kunna bota cancer samt hävdar att en medaljong, som han säljer, botade honom från covid. Den offentliga kritiken ledde till att Märtha Louise sedan 2022 inte längre får utföra officiella uppdrag för kungafamiljen.
Skandalerna det senaste året kring svärdottern Mette-Marit, gift med kronprins Haakon, har skakat kungligheterna ännu mer. Hennes nära vänskap med Jeffrey Epstein har fått mycket kritik – och våldtäktsrättegången mot hennes son Marius Borg Høiby, ”bonusprinsen”, har chockat Norge,
Stormarna kring Mette-Marit och Märtha Louise och har lett till att förtroendet för kungahuset har minskat i opinionsmätningar. Kungaexperten Trond Norén Isaksen har sagt att det är tack vare kung Harald som monarkin fortfarande har en stark ställning i Norge.
”Alla gillar kung Harald”
– Mycket av grunden till att monarkin står så stark handlar ju om kung Harald. Alla gillar kung Harald, det är väldigt svårt att ogilla honom som person, säger han till norska HA och fortsätter:
– Han har ju fått kritik för att han kanske borde ha varit lite tuffare mot Märtha Louise, att han kanske borde ha satt ned foten lite tidigare och hårdare. Så han står ju inte över all kritik, men generellt är kungen en kille som folk tycker väldigt bra om.
Kung Harald har under de senaste decennierna drabbats av en rad sjukdomar. År 2003 opererades han för cancer i urinblåsan, två år senare fick han en konstgjord hjärtklaff. Därefter har han flera gånger vårdats på sjukhus för virusinfektioner. 2024 fick han en pacemaker inopererad på ett sjukhus i Malaysia.
Tidigare samma år fick han frågan av NTB om han hade några planer på att följa den danska drottning Margrethes exempel och abdikera.
– Jag håller fast vid det jag har sagt hela tiden, att jag har avlagt en ed till stortinget och att den varar livet ut, svarade kungen.