Hur utvecklas svensk ekonomi under de kommande fyra åren?
Det beror inte bara på valutgången, utan minst lika mycket på om Sverige kan undvika de plågor som drabbat länderna på kontinenten, bland annat ekonomiska underskott med ökande statsskulder och ökad politisk instabilitet.
Göran Persson brukade under sina tio år som statsminister beskriva Sveriges konjunkturcykler i bibliska termer. Efter sju svåra år var sju goda år att vänta.
Om man tar Persson på orden är Sverige just nu på väg ut ur den lågkonjunktur som började byggas upp när coronapandemin spreds till Europa i januari 2020.
Nu är nya goda tider på väg. Enligt färska konjunkturprognoser kan svensk ekonomi växa med 2,7 procent i år och 2,9 procent nästa år. Det ger Sverige en mer kraftfull bnp-tillväxt än USA, euroländerna och Storbritannien.
Sverige drar nytta av starka statsfinanser, hög sysselsättning, stabil arbetsmarknad, egen fossilfri el och pålitlig råoljeimport från Norge, Storbritannien och USA. Vår vattenkraft, våra kärnkraftverk och våra stora raffinaderier skyddar oss från elbrist och bränslekris.
Ute i Europa kämpar man i motvind. Tyskland, Frankrike, Italien och andra stora euroländer står inför en bekymmersam ekonomisk utveckling.
I Sverige väntar härliga tider, strålande tider. Men konjunkturuppgången kantas av hot. De partier som i höst får väljarnas förtroende att styra Sverige ska inte bara hantera nationella utmaningar i form av växande kriminalitet, ökande utanförskap och dåliga skolresultat.
Regeringen ställs dessutom inför en övergripande utmaning – att försöka undvika att Sverige smittas av fem svåra europeiska bekymmer.
Vi tar plågorna en i taget:
1. Ökade priser. Sverige har just nu EU:s lägsta inflation och lägsta styrränta, 1,75 respektive 0,7 procent. I Europa ligger bara Schweiz lägre. Men med en svag krona importerar Sverige vecka för vecka allt högre europeiska priser.
Det skapar risk för stigande inflation. Och för att styrräntan närmar sig nivåerna i våra grannländer. Just nu har Danmark en styrränta på 1,85 procent, Tyskland på 2,4 procent, Polen på 3,75 procent och Norge på 4,25 procent.
Det som är positivt är att stigande räntor i grunden är ett sundhetstecken. De tyder ju på att Sverige långsamt är på väg in i högkonjunktur med fler jobb, stigande löner och högre välstånd. Det negativa är att stigande räntor ger ökade bolåneräntor och lägenhetshyror.
2. Ökad statsskuld. Risken finns att svenska politiker helt överger de finansiella ramverk som gjort att Sverige sluppit ständiga budgetunderskott.
Både försvarsupprustningen och Sveriges omfattande stöd till Ukraina finansieras till stora delar genom upplåning. Det får Sveriges statsskuld att öka.
Riksbankschefen Erik Thedéen har varnat för att lånefinansiering även av andra statliga satsningar kan ge Sverige ”en fransk situation” med ständigt underfinansierade statsbudgetar. Fransmännens oförmåga att balansera stora statliga satsningar med tuffa nedskärningar har gett Frankrike en statsskuld som motsvarar 118 procent av bnp – nästan fyra gånger högre än för Sverige.
”Vi är långtifrån där, men jag vill ändå peka på vad vi inte vill ha”, sade Thedéen för ett år sedan i en intervju med HD och Sydsvenskan. ”Frankrike har hög statsskuld, budgetunderskott på drygt 5 procent och stigande långräntor. Därför drabbas fransmännen av kraftiga åtstramningar, både via räntor och finanspolitik.”
Det negativa med en växande statsskuld är att staten måste lägga mer pengar på ränteutgifter, mindre på välfärdssatsningar.
3. Bilindustri i kris. I Europa är bilindustrin en motor för bnp-tillväxt, export och jobb. Ökad konkurrens från Kina tvingar nu tyska, franska och italienska biltillverkare till massiva nedskärningar.
Bilindustrin står för 7 procent av EU-ländernas samlade bnp och sysselsätter mer än 13 miljoner personer. Om bilkrisen sprider sig är Slovakien och Sverige de länder som kan drabbas hårdast. I Slovakien står bilindustrin för 15,5 procent av landets totala tillverkningsindustri. I Sverige är andelen 14,6 procent.
Här är Volvo Cars, Volvo Lastvagnar och Scania de stora fordonstillverkarna. Men på orter som Landskrona, Örkelljunga, Olofström, Gnosjö och Floby finns viktiga underleverantörer till både svenska och tyska biltillverkare.
4. Skador för miljarder. Länder som Frankrike, Grekland, Kroatien och Spanien har i sommar drabbats av svåra skogsbränder. Stora värden har gått förlorade. Den största branden i Norden har drabbat norska Drammen. Där väntas försäkringsbolagen betala ut flera hundra miljoner norska kronor i skadeersättning.
I år har Sverige än så länge varit förskonat från svåra bränder. Den största skogsbranden drabbade Västmanland 2014. Där förstördes drygt 13 000 hektar skog samt ett 70-tal bostadshus och ekonomibyggnader. De totala skadorna kostnadsberäknades till en knapp miljard kronor.
Det ger en föraning om den ekonomiska katastrof som kan drabba Sverige om vi får skogsbränder av samma magnitud som de som i sommar drabbat områdena kring franska Bordeaux och spanska Madrid.
5. Kärvare samarbeten. Sverige är som exportland beroende av ett gott samarbete med Europas stora länder. Men de maktskiften som under de närmaste åren kan komma i Frankrike, Storbritannien och Tyskland kan påverka samarbetsklimatet. Det kan leda till försvagad export, högre priser – och möjligen till politisk instabilitet.
Tyskland är Sveriges största handelspartner. Om Tyskland får politisk kris och ekonomisk inbromsning köper de färre svenska varor. Tyskland och Frankrike styr mycket av det som händer i EU. Om de har egna kriser stannar viktiga EU-beslut av. Storbritannien kan med en ny regering vända sig bort från Europa för att istället stärka handelsbanden med USA.
Detta vore skadligt för Sverige.