Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
REPLIK | UNIVERSITET
Hur pengar till undervisning och forskning fördelas är en fråga för staten. Detsamma gäller de ekonomiska mål och det uppdrag som vår ägare har satt upp för Akademiska Hus. Däremot finns det anledning för oss att kommentera de delar av debattartikeln i SvD från debattörerna vid Stockholms universitet som rör vår hyressättning och som riskerar att ge en missvisande bild av hur den fungerar.
Vi har i uppdrag av staten att utveckla och förvalta hållbara och attraktiva kunskapsmiljöer för universitet och högskolor i Sverige. Verksamheten ska bedrivas affärsmässigt och hyrorna ska vara marknadsmässiga. Det innebär att hyresnivån påverkas av faktorer som läge, lokalens skick, typ av lokal och kontraktstid – precis som hos andra fastighetsägare – och ska motsvara hyresnivån för jämförbara lokaler. Däremot påverkas våra hyror inte av Akademiska Hus vinstkrav. Det är tvärtom: med marknadshyror kan vinstkravet för Akademiska Hus vara i nivå med andra fastighetsbolag.
Som skribenterna själva nämner har Akademiska Hus i genomsnitt en marknadsandel på cirka 60 procent. Lärosätena kan samtidigt hyra lokaler av andra fastighetsägare och det finns fler än 200 fastighetsbolag som hyr ut lokaler till universitet och högskolor. Vi kan inte subventionera hyror eftersom det skulle snedvrida konkurrensen gentemot andra fastighetsägare och därmed strida mot gällande konkurrenslagstiftning. Det skulle också missgynna de lärosäten som inte hyr lokaler av Akademiska Hus.
Det är också viktigt att skilja på den hyra Akademiska Hus tar ut och den enhetshyra som skribenterna hänvisar till. Enhetshyran är inte den hyra som Akademiska Hus tar ut av ett lärosäte. Det handlar i stället om den internhyra som lärosätet debiterar sina institutioner. I den ingår ofta även andra centrala lokalkostnader, exempelvis för gemensamhetsytor, lokalvård och säkerhet. Enhetshyran, eller internhyran, som institutionerna betalar per kvadratmeter kan därför vara betydligt högre än den kvadratmeterhyra som Akademiska Hus har avtalat med lärosätet.
För Stockholms universitet är skillnaden tydlig. Den genomsnittliga lokalhyran som Akademiska Hus debiterar universitetet är strax under 3 000 kronor per kvadratmeter. Det ska jämföras med den enhetshyra på 7 000 kronor per kvadratmeter som skribenterna hänvisar till. Det är alltså två olika hyror som inte bör likställas.
Samtidigt är vi väl medvetna om att många av landets lärosäten befinner sig i ett ansträngt ekonomiskt läge och påverkas av de senaste årens kostnadsökningar, där även hyrorna har stigit till följd av inflationen. Därför arbetar Akademiska Hus aktivt tillsammans med våra kunder för att använda lokalerna mer effektivt. Med hjälp av analyser, sensordata och samverkan ser vi att det på många lärosäten finns potential att öka lokalutnyttjandet. Det kan bidra till lägre lokalkostnader och frigöra resurser för utbildning och forskning.
Vårt ansvar är samtidigt långsiktigt. Akademiska Hus fortsätter att utveckla våra campus för att de ska vara levande och attraktiva miljöer där studenter och medarbetare kan trivas och utvecklas. En stor del av vår vinst återinvesteras i campusutveckling, energieffektivisering och modernisering av lokaler. Det är investeringar som ska ge lärosätena ändamålsenliga och hållbara miljöer över tid och bidra till att stärka Sverige som kunskapsnation.
Peter Anderson
ekonomichef, Akademiska Hus
Läs även