Den 30 juli meddelade regeringen att Sverige ska medfinansiera en AI-anläggning i Finland. En del av EU:s satsning på AI-gigafabriker. I den svenska AI-strategin skriver regeringen dessutom att man gärna ser att en av EU:s framtida AI- gigafabriker hamnar i Sverige.
Det är en logisk följd av regeringens ambition att Sverige ska bli ett av världens tio främsta AI-länder. Men här finns ett glapp. AI-strategin lyfter behovet av energi, kyla och utbyggd beräkningskapacitet. Men vatten – en central resurs i AI:s fysiska infrastruktur – tas inte upp som en del av infrastrukturplaneringen. Den snabba utbyggnaden gör det särskilt angeläget att lyfta vattnets roll.
Som alltid vid långsiktig planering, så påverkar dagens investeringsbeslut andra än de som fattar beslutet. Eftersom utrullningen av AI-infrastruktur bara börjat så har Sverige goda möjligheter att planera för en hållbar vattenförvaltning för nuvarande och framtida generationer.
Artificiell intelligens är inte bara mjukvara och algoritmer. Bakom tjänsterna finns en fysisk värdekedja där vatten används vid tillverkning av halvledare, i delar av elproduktionen och vid kylning av datacenter. För svenska etableringar innebär det att vatten behöver vägas in i planering och tillståndsprocesser av AI-infrastruktur, eftersom Sveriges vattenförvaltning påverkas. Forskning visar att datacenters vattenanvändning kan få betydande lokala konsekvenser beroende på plats, vattentillgång och teknik.
Det är skillnad mellan ett vattenfotavtryck och vattenförvaltning. Ett vattenfotavtryck beskriver hur stor användningen är. Vattenförvaltning handlar om var och när vatten används, på vilka villkor, hur olika behov vägs mot varandra och vilka som får vara med när besluten fattas. Om man enbart fokuserar på AI:s vattenkonsumtion, så missar man att vatten delas mellan länder, samhällen och sektorer. Det spelar alltså roll var i Sverige ett datacenter placeras eftersom samma typ av anläggning kan påverka vattenåtgången på helt olika sätt beroende på plats, klimat, vattenkälla och kylteknik.
För även i ett vattenrikt land som Sverige ser vi regionala skillnader i vattentillgång. Sveriges geologiska undersökning varnar just nu för risk för vattenbrist på grund av låga grundvattennivåer i 14 län. Staffanstorp, i Skåne, exemplifierar platsens roll. Här har Microsoft ett av sina datacenter, i en region som återkommande påverkas av låga grundvattennivåer. Det säger inte att datacentret orsakar vattenbrist, men illustrerar varför större resursanvändare behöver bedömas utifrån lokala vattenförhållanden och tillsammans med hushåll, jordbruk, andra företag och ekosystem.
Vi ser tre områden där Sverige kan och bör agera nu:
För det första måste vatten bli en tydlig del av planeringen för AI och digital infrastruktur. Regeringens AI-strategi tar redan upp energi, kylning och lokalisering. Den behöver kompletteras med vattentillgång, särskilt vid större etableringar.
För det andra behövs bättre tillgång till information om vattenanvändning. EU:s regler innehåller krav på rapportering av vattenanvändning för datacenter. Sverige bör bygga vidare på detta så att kommuner, vattenmyndigheter och berörda aktörer får underlag om vattenuttag och förbrukning, kylteknik och säsongsvariationer, för planering och dialog.
För det tredje behöver vattenpåverkan bedömas på rätt geografisk nivå. Vatten följer inte gränser, det korsar dem. Därför räcker det inte att enbart bedöma en etablering inom den kommun där den ligger, utan vattenförvaltningen behöver se till hela avrinningsområdet.
Samtidigt finns lösningar, om vattenperspektivet kommer in tidigt. Exempelvis kan kylteknik minska behovet av färskvatten och forskning visar att renat avloppsvatten kan användas för kylning av datacenter. God planering och samverkan kan både minska risker och stimulera innovativa lösningar för att hushålla med gemensamma vattenresurser.
Frågan är inte om digital infrastruktur ska byggas, utan hur det görs hållbart över tid och hur de gemensamma resurser som den digitala utvecklingen är beroende av förvaltas.
När Sverige nu tar nästa steg i AI-utbyggnaden måste vatten finnas med från början. Stat, kommuner, vattenmyndigheter, företag, forskare och de som berörs av etableringarna behöver alla vara en del av den lösningen.
Helena Thybell, vd SIWI
Somya Joshi, forskningschef SEI
Martina Klimes, tematisk ledare och rådgivare, SIWI
Biljana Macura, senior forskare SEI