– Jag hoppas vi kan motverka dessa hot med gemensamt mod, om (red. anm. Kina) tillåts söndra och härska kommer hoten bara att växa, sa William Lai i sin första pressträff med utländska medier sedan han blev Taiwans president förra våren.
Kommentaren gällde de journalister som på senare tid har kastats ut från eller bannlysts av Kina som straff för att deras medier intervjuat honom – ett av flera steg i Pekings upptrappade hybridkrigföring för att isolera Taiwan.
Tidigare i juni svartlistades fyra parlamentariker från Nya Zeeland som straff för att ha besökt Taiwan. William Lai tvingades själv att skjuta upp en resa till Eswatini, efter att Kina hotat tre afrikanska länder i närheten till att stänga sina luftrum för det taiwanesiska regeringsplanet.
Nya metoder för kontroll
Under frågestunden i Taipei denna heta torsdagsmorgon, i en välbevarad byggnad med vita pelare från den japanska kolonialtiden i hjärtat av huvudstaden, återkom presidenten ofta till vikten av samarbete mot Kinas aktiviteter i gråzonen.
– Kina använder nya metoder med längre räckvidd. Vi kan se att de inte har några gränser, och att Kinas hot riktar sig mot alla, sade William Lai med sitt karakteristiska lugn.
I slutet av december höll Kina sin största militärövning någonsin runt Taiwan, sett till omfång och närhet till ön.
Låste radarsikte på kinesiskt fartyg
För första gången låste taiwanesisk militär sitt radarsikte mot en kinesisk fregatt, som var på väg in i öns territorialvatten.
Sedan dess har större övningar uteblivit, men andra metoder prövats. Förra veckan skickade Kinas kustbevakning en handfull fartyg – det största över 160 meter långt – för att anropa hundratals civila fartyg med krav på färdinformation och detaljer om besättningen.
Detta var en helt ny taktik för att kontrollera de viktiga vattenvägarna runt Taiwan, som i större skala riskerar få svåra konsekvenser för leveransen av mikrochip och annan handel.
Allvarlig splittring inrikes
Sedan presidentvalet 2024 har den Kinavänliga oppositionen en knapp majoritet i Taiwans parlament. Flera av dess ledamöter har besökt Kina och träffat kommunistpartiets tjänstemän bakom stängda dörrar.
En särskilt infekterad strid har förts kring en extrabudget för försvaret på 380 miljarder kronor som William Lai presenterade i november. Den ska stärka Taiwans asymmetriska förmåga och öka produktionen av drönare för att möta hotet från Kina.
På sikt vill William Lai höja försvarsbudgeten till fem procent av BNP år 2030.
Men Cheng Li-wun, som sedan i höstas ledare för det största oppositionspartiet Kuomintang (KMT), har sagt att Taiwan inte ska agera bankomat för USA:s försvarsindustri. Extrabudgeten har förhalats i parlamentet, som förra månaden godkände KMT:s nedbantade version på 235 miljarder kronor, helt utan pengar till den inhemska försvarsindustrin.
Oppositionen närmar sig Xi Jinping
KMT vill i stället närma sig Kina. Under våren blev Cheng Li-wun första ledare för KMT:s på ett årtionde att åka till Kina för att träffa president Xi Jinping. Där upprepade hon Pekings narrativ att Taiwan och Kina tillhör samma nation, och fördömde alla ansatser till taiwanesisk självständighet.
Democratic Progressive Party (DPP) har haft presidentposten sedan 2016, och detta är första gången sedan dess som oppositionen kontrollerar parlamentet. William Lai menar att ”förtroende saknas” och beklagar att bråket går ut över Taiwans nationella intressen.
Donald Trump skapar osäkerhet
Förra månaden reste även Donald Trump till Kina. Där blev han USA:s första president att öppet bryta mot ett löfte från 1982 om att inte diskutera försäljningen av vapen till Taiwan med Kina.
Han beskrev ett vapenpaket värt 130 miljarder kronor som han ännu inte godkänt som ett ”starkt förhandlingskort”.
Trump uttryckte även motstånd mot taiwanesisk självständighet och anklagade Taiwan för att ha ”stulit” USA:s tillverkning av mikrochip. Men Taiwans regering försöker spela ner allvaret.
– USA:s säkerhetsgarantier för Taiwan är oförändrade, vi har fortfarande samma gemensamma målsättning, att slå vakt om säkerheten och förbättra Taiwans försvarsförmåga, sa William Lai.
”Vi tittar på vad Trump gör”
Han påminde om att Trump godkände ett vapenpaket värt 105 miljarder kronor i slutet av fjolåret, och ett ännu större under sitt första presidentskap.
– Vi tittar på vad Trump gör, inte vad han säger, sa Taiwans utrikesminister Lin Chia-lung i en separat briefing med utländska journalister tidigare i veckan.
Men Donald Trumps uttalanden har redan gett oppositionen vatten på sin kvarn. Under Cheng Li-wun har KMT förstärkt budskapet att USA inte är en pålitlig säkerhetsgarant, och att endast KMT kan slå vakt om freden genom samtal med Kina.
Brännmärkt som ”separatist”
Under pressträffen gjorde William Lai åter klart att hans regering gärna talar med Kina. Men bara som två enskilda nationer, och inte under villkor att Taiwan är en del av Kina.
Men Kina vägrar denna form av dialog, brännmärker William Lai som separatist och ökar hoten mot Taiwan. Därför jobbar DPP för att stärka såväl militären som hela samhällets motståndskraft:
– Det är viktigt att den kurs som Taiwan har slagit in på inte kan förändras. Det kan bara gå snabbare, inte långsammare, sa William Lai bestämt.
”Demokratiska länder bör inte stå passiva”
Presidenten tackade G7 för att motsätta sig alla försök till förändring av status quo i Taiwansundet i sin skrivelse efter veckans toppmöte. Han underströk att det är Kina och inte Taiwan som utmanar status quo.
– Taiwans ovilja att styras av kommunistpartiet bör inte ses som en provokation, eller som att Taiwan är regionens bråkmakare, sa William Lai.
Utrikesminister Lin Chia-lung sa att Kina nu ”gör nästan allting” till ett politiskt vapen, och att Taiwan vill samarbeta med andra för att stoppa auktoritära länders inflytande.
– Demokratiska länder bör inte stå passiva och vända bort blicken, sa Lin Chia-lung.