Försvunne Johans föräldrar begär fem miljoner i skadestånd
”Seriemördaren” Thomas Quick tog på sig 11-årige Johan Asplunds försvinnande och dömdes på sitt eget erkännande.
Några år senare tog han tillbaka alltihop – och frikändes.
Nu begär Johan Asplunds föräldrar fem miljoner kronor i skadestånd för sitt lidande på grund av Quickskandalen, enligt principen ”ex gratia”.
Ansökan är ställd till regeringen, och ska nu handläggas av justitiedepartementet.
Skälet till föräldrarnas ansökan är den skada och det lidande som de anser sig ha varit utsatta för under de närmare 20 år som Thomas Quick – felaktigt visade det sig – tog på sig skulden för Johans försvinnande.
Försvann 1980
11-årige Johan Asplund försvann spårlöst i Sundsvall den 7 november 1980, och efter snart 46 år är Johans öde fortfarande en gåta.
Fallet är unikt på flera sätt. Bland annat för att två olika personer i två olika processer först dömts för att ha fört bort och dödat Johan – och sedan frikänts.
Vid det senare tillfället var det alltså Thomas Quick, numera Sture Bergwall, som dömdes sedan han i terapisamtal 1993 börjat berätta om att han låg bakom Johans försvinnande.
Dömdes för åtta mord
Det var det första i en lång rad ”erkännanden” där Quick totalt dömdes för åtta ouppklarade mord, däribland Johan Asplund där domen föll i Sundsvalls tingsrätt i juni 2001.
I en intervju med SVT:s Hannes Råstam några år senare förklarade Quick att han hittat på alltsammans och i själva verket inte begått något av de mord han dömts för. 2012 frikändes han formellt för mord på Johan Asplund.
Alla fällande domar byggde på Quicks egna erkännanden, och när inte längre fanns friades han i en flera år lång resningsprocess för samtliga mord han dömts för.
Inlaga till regeringen
Under torsdagen lämnades ett yrkande om skadestånd ”ex gratia” på fem miljoner kronor in till regeringen personligen av Anna-Clara och Björn Asplund, som företräds av advokat Kerstin Koorti..
Även 2017 ansökte Johans föräldrar om skadestånd hos regeringen efter Quickskandalen. Året efter fick de avslag, trots att det konstaterades allvarliga brister i förundersökningen och rättegångarna.
– Motiveringen är att det finns skäl att vara särskilt försiktig att bevilja skadestånd. Det de är rädda för är att andra som anser sig behandlade på liknande sätt också ska begära ersättning, sa Anna-Clara Asplund till SVT då.
Fakta Ex gratia
Ex gratia är latin och betyder av nåd” eller ”för god vilja”. Det innebär att staten, en myndighet eller ett företag betalar ut pengar eller gör en insats frivilligt. Det finns ingen laglig skyldighet att betala, och betalningen innebär inte heller att man erkänner något ansvar.
Några exempel på svenskar som fått ex gratia-ersättning av staten är:
– Juni 2026: Thomas Allgén och Teet Härm pekades ut i det så kallade da Costa-målet där de åtalades för mord men frikändes. Dock skrev domstolen i domskälen att den ansåg dem båda skyldiga till att ha styckat kroppen trots att bevis för det saknades. De tilldömdes två miljoner kronor var ex gratia-ersättning.
– 2022: Bröderna Robin Dahlén och Christian Karlsson får en miljon kronor var i ersättning ex gratia, sedan de felaktigt pekats ut för att ha dödat fyraåriga Kevin i Arvika 1998.
– 2018: Omkring 600–700 transpersoner som tvångssteriliserades mellan 1972– 2013 i samband med att de bytte juridiskt kön beviljas ersättning om 225 000 kronor vardera.
– 2015: Efter massvaccinering mot svininfluensa 2009 insjuknade drygt 300 svenskar i den kroniska och neurologiska sjukdomen narkolepsi. 2015 beslutades om statlig ersättning av ”ex gratia-karaktär” till vissa av de drabbade.
– 2013–2014: Barn som mellan åren 1920 och 1980 var placerade på barnhem eller i fosterhem och där vanvårdades eller utsattes för allvarliga övergrepp eller försummelser fick möjlighet att ansöka om ersättning från staten.
Källor: Riksdagen, TT, Ekot/Sveriges Radio
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.