Detta är en kommentar. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
När Stockholms gallerier öppnade förra veckan fann jag mig vid ett tillfälle i ett vitt rum med ett par runda rödmålade tavlor. Reflekterande över deras innebörd hörde jag mig själv viska namnet Yayoi Kusama. Den kraften hade den japanska konstnären som nu har gått bort vid 97 års ålder. Hade man vid ett tillfälle fått träda in i hennes värld av färg och prickar tycktes hon sedan dyka upp överallt. I naturen, på kläder, hos andra konstnärer kunde plötsliga ekon av hennes sprakande universum uppstå.
Yayoi Kusama föddes 1929 i Matsumoto i centrala Japan. Präglad av kriget och en hård uppväxt sökte hon tidigt till konsten. Som ung led hon av hallucinationer som hon senare beskrev som källan till det polkamönster som kom att prägla konstnärskapet. Hon studerade traditionellt japanskt måleri, nihonga, i Kyoto. Den lokala konstscenen var alltför konservativ, särskilt för en ung kvinna. 1957 flyttade hon till New York där hon snabbt kom i kontakt med stadens innersta konstscen, med namn som Andy Warhol, Donald Judd och Eva Hesse.