SBAB har fått en framträdande, och för banken själv kanske oönskad roll, i valrörelsen. Den statliga nischbanken pekas av Socialdemokraterna ut som redskapet för att pressa de andra bankernas bolåneräntor när bankskatten införs. Idén är lika feltänkt som bankskatten i sig.
SBAB:s tilltänkta roll som prispressare skulle inte bara innebära stora förändringar i hur bolaget styrs utan också hamna i konflikt med EU:s konkurrensregler, vilket Di uppmärksammade på onsdagen. Kärnan är SBAB:s avkastningskrav. S kan tänka sig att sänka det från dagens nivå på 10 procent. Till saken hör att det redan är lägre än affärsbankernas.
”Risken för detta äventyr skulle i slutändan bäras av svenska folket.”
Om SBAB skulle sänka avkastningskravet med säg ett par procentenheter skulle banken få en konkurrensfördel gentemot privata aktörer som bedriver sin verksamhet på strikt affärsmässiga grunder.
Samtidigt understryker staten i sin ägarpolicy att de statliga bolagen ska agera affärsmässigt, alltså drivas efter samma villkor som privata företag. Dessutom ska avkastningskravet på ett statligt bolag vara marknadsmässigt, enligt EU-reglerna. Annars kan det sägas vara ett slags indirekt statsstöd.
LO:s chefsekonom Torbjörn Hållö uttrycker i Di:s artikel skepsis till EU:s regler: ”Sverige behöver inte alltid vara det mest lydiga bland EU-länder”. Det tycks alltså vara okej att bortse från regler när syftet är ”gott”. Vad blir då nästa steg? Ska Vattenfalls avkastningskrav sänkas för att pressa elpriserna? Det skulle säkert många väljare uppskatta.
Staten är över huvud taget ingen bra ägare av bolag. Det finns gott om exempel på undermålig ägarstyrning, bland annat Vattenfalls misslyckade miljardköp i Europa eller den olyckliga och kostsamma Postnord-fusionen.
Exakt hur S vill genomföra SBAB-manövern är oklart. Men att tvinga ett statligt bolag att sänka sitt avkastningskrav för att kunna erbjuda billigare banktjänster bäddar för problem, inte bara i förhållande till EU. Hur påverkas bankens kreditprövningar och kostnadskontroll? Värt att påminna om är att risken för detta äventyr i slutändan skulle bäras av svenska folket.
Innehåll från Di Executive EducationAnnons
Körkort i affärsledarskap för chefer med ont om tid
För många chefer är en MBA lockande men svår att få ihop samtidigt som du arbetar. Tiden räcker inte till, prislappen drar iväg och jobbet kan inte pausas. När Di nu lanserar Executive Education Core MBA är ambitionen att kapa just de hindren – med ett koncentrerat körkort i affärsledarskap.
MBA har länge varit en etablerad väg för chefer som vill stärka sitt affärsledarskap. Samtidigt har utbildningsformen ofta inneburit ett tydligt avbrott från den operativa vardagen. När Dagens industri kliver in på utbildningsarenan med sin Executive Education Core MBA är det just den modellen man vill ompröva: hur ger man chefer en stabil grund i affärsledarskap utan att jobbet stannar och kalendern spricker?
– Det vi såg var ett glapp. Många program är omfattande, dyra och svåra att kombinera med ett pågående uppdrag. Vi ville skapa något som faktiskt går att genomföra parallellt med arbetet och som är prissatt så att fler kan ta del av det, säger Niklas Grewin, affärschef på Di Close.
Han beskriver utbildningen som ett slags körkort. Inte en smal fördjupning, snarare en grundstomme att vila på. Upplägget består av fem moduler* om två dagar vardera, fördelade över ungefär ett år.
– Det som man kanske normalt lägger en vecka på lägger vi en dag eller två på. Vi har valt att täcka de centrala områdena i affärsledarskap, men i ett koncentrerat format. Det handlar om att fokusera på det viktigaste inom varje tema snarare än att försöka få med allt, säger Niklas Grewin.
Upplägget bygger på ett medvetet urval. En traditionell MBA sträcker sig ofta över 50–60 utbildningsdagar. Här ryms i stället tio. Det innebär att inte allt kan vara med, men att det som är med ska vara relevant för chefer som fattar beslut här och nu.
Bakom utbildningen står Di Close, Di Akademi och River Jump. Programmet har tagits fram av Gunnar Ekman och Jennie Brobeck, som ansvarar för innehåll och upplägg. Duon har lång erfarenhet av ledar- och affärsutveckling, både från akademiska sammanhang och från operativa chefsroller.
– Vi kliver in i samarbetet med gedigen erfarenhet av att arbeta med ledare i praktiken. Gunnar från uppstart och långvarigt ansvar för Executive MBA-program vid både Handelshögskolan och Chefsakademin, och jag från drygt 20 år i ledande roller inom försäljning, marknad och affärsutveckling i internationella börsnoterade bolag, säger Jennie Brobeck.
Upplägget bygger på en kombination av utbildningskompetens och nära insyn i chefers vardag.
– Vi har hela Di Akademis kompetens kring utbildning ihop med nätverkets erfarenhet av chefers verkliga dilemman och utmaningar, säger Niklas Grewin.
Enligt Jennie Brobeck och Gunnar Ekman är användbarheten central, men inte i form av färdiga mallar, utan snarare handlar det om att ta till vara på den erfarenhet som redan finns i rummet.
– Många utbildningar är mer akademiskt tunga. Vi har i stället lagt tyngdpunkten på att arbeta med reflektion och erfarenhetsutbyte, där deltagarna kan göra modellerna till sina egna. I en grupp med 20 deltagare finns hundratals år av erfarenhet att bygga vidare på, säger Gunnar Ekman.
Utbildningen är uppbyggd för flexibilitet, med moduler som löper kontinuerligt över året. För en målgrupp där tid är den stora bristvaran gör upplägget det möjligt att ta igen missade moment utan att behöva börja om.
Målgruppen har visat sig bredare än först väntat. Många av de tidiga anmälningarna kommer från vd:ar och ekonomichefer i mindre och medelstora bolag, ofta med kort väg in i chefsrollen.
– Det är inte människor som är på väg mot pension som söker sig hit, utan chefer tidigt eller mitt i karriären, säger Niklas Grewin.
Samtidigt lyfter Jennie Brobeck nätverket som en central del av upplägget.
– Oavsett var i karriären man befinner sig som chef kan det kännas ensamt, och då är det värdefullt att ha andra att ringa.
Programmet innehåller också ett projektarbete kopplat till deltagarens egen organisation och är utformat som ett examensmoment. Arbetet genomförs parallellt med utbildningen och ger deltagaren möjlighet att tillämpa innehållet direkt i den egna verksamheten.
– Organisationen får i praktiken ett gediget konsultuppdrag utfört av deltagaren, säger Niklas Grewin.
Tajmingen för satsningen är medveten. Arbetslivet förändras snabbt, kraven på ledarskap ökar och kunskap är mer tillgängligt än någonsin. Utmaningen ligger mindre i att samla information och mer i att omsätta den – att få människor, beslut och organisationer att fungera tillsammans. I takt med att AI blir ett allt vanligare verktyg ökar också kraven på omdöme och förmågan att ställa rätt frågor.
För Di handlar Core MBA ytterst om att rusta ledare för det skifte som många organisationer står mitt i.
– Ledarskapet har aldrig varit viktigare än nu. Vår ambition är att ge chefer en grund att luta sig mot när allt snurrar fortare, säger Jennie Brobeck.