Det inträffade beskrivs i en Lex Sarah-utredning där flera olika händelser tas upp.
Telefonerna har använts av anställda som arbetat natt i hemtjänsten i Lomma för att kunna ta emot larm från brukare som velat ha hjälp.
Men vid olika tillfällen har telefonerna varit inställda så att larmen istället har gått vidare till nattpatrullen i Bjärred som fått rycka in.
I Lex Sarah-rapporten beskrivs fyra händelser.
• 16 maj. En medarbetare upptäcker att numret på två telefoner blockerats till den larmcentral som tar emot larm från brukare och förmedlar vidare till hemtjänstpersonalen.
• 8 juni. En chef påtalar att nattpatrullen i Bjärred återkommande får ta emot larm som inte besvarats av kollegorna i Lomma. Enligt anmälan kunde det röra sig om upp till fem eller sex larm per natt.
• 10 juni. Två larmtelefoner upptäcks vara satta på flygplansläge, vilket innebär att de är helt bortkopplade.
• 23 juni. Flygplansläget var åter aktiverat på två telefoner.
Enligt utredningen har ingen brukare farit illa på grund av de avstängda telefonerna. Men sådana risker har funnits eftersom det tar längre tid att åka från Bjärred till Lomma. Dessutom har inte personalen från Bjärred samma kunskaper om brukarna och samma tillgång till nycklar som den ordinarie personal som arbetar i Lomma.
Enligt utredningen kan det hända att flygplansläget på en telefon kan aktiveras av sig själv. Men för att blockera ett nummer, som exempelvis det som går till larmcentralen, krävs att en person gör inställningen.
”Utredningen har inte kunnat fastställa att personal medvetet har stängt av telefonerna för att undvika att ta emot larm. Oavsett varför telefonerna har stängts av eller satts i flygplansläge har det varit svårt att i efterhand säkert avgöra vem som haft vilken larmtelefon och vid vilken tidpunkt”, skriver kommunens äldreomsorgschef Liselott Nilsson Klang i ett mejl till Sydsvenskan.
Enligt henne har man nu infört nya rutiner för kontroll, laddning, överlämning och användning av larmtelefoner.
”Rutinen ska säkerställa att det vid varje arbetspass framgår vem som ansvarar för respektive larmtelefon. Teamledare eller annan utsedd ansvarig följer upp att kontrollerna genomförs vid rapporteringstillfällena”, skriver Liselott Nilsson Klang.
Liknande problem har förekommit tidigare i äldreomsorgen.
Sydsvenskan rapporterade hösten 2024 om hur personal i äldreomsorgen vid olika tillfällen misskött sina arbeten. Då uppgavs bland annat följande exempel:
• Medarbetare som stängt av arbetsmobiler så att samtal och larm går vidare till nästa kollega som istället får utföra arbetet.
• Anställda har lämnat arbetet för privata ändamål istället för att gå på inplanerade besök hos brukare.
• Medarbetare som inte kommer i tid till arbetet eller går hem när de vill utan att meddela kollegor eller chef. Allt med risk för att brukare kan gå miste om hjälpinsatser och att kollegorna får högre arbetsbelastning.
• Medarbetare missköter viktig dokumentation för att se till att brukarna får rätt omvårdnad, tillsyn eller insatser.