Att FN får sin första kvinnliga generalsekreterare skulle vara viktigt både symboliskt och politiskt, säger Isak Svensson, Dag Hammarskjöld-professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet. Portugisen António Guterres ska vid årsskiftet bytas ut efter tio år på posten.
– Man pratade om Dag Hammarskjöld som den sekulära påven. Det är ju en position som samlar mänskligheten, säger Svensson.
Valprocessen av efterträdaren börjar närma sig slutet och enligt praxis ska det vara en latinamerikan som tar över. Det finns utöver det en stor förväntan på att det ska vara en kvinna, säger Svensson. Bland annat driver den icke-statliga påverkansorganisationen GWL Voices, som har ett nära samarbete med FN, en global kampanj som heter ”Fru generalsekreterare”.
Av de åtta aktuella kandidaterna är fem kvinnor. En av dem är Guyanas Carolyn Rodrigues-Birkett, som efter den senaste informella opinionsundersökningen i FN:s säkerhetsråd ligger i topp, även om det fortfarande är jämnt.
Fakta.De åtta toppkandidaterna
● Michelle Bachelet från Chile är tidigare president och har varit FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter.
● María Fernanda Espinosa från Ecuador är tidigare utrikesminister och har varit ordförande i FN:s generalförsamling.
● Rafael Mariano Grossi från Argentina är den nuvarande generaldirektören för Internationella atomenergiorganet (IAEA).
● Rebeca Grynspan från Costa Rica är tidigare chef för FN:s handels- och utvecklingsorgan (Unctad) och har tidigare varit vicepresident.
● Macky Sall från Senegal har varit president och ordförande för Afrikanska unionen.
● Carolyn Rodrigues-Birkett från Guyana nominerades i juni, hon är landets tidigare FN-ambassadör och har även varit utrikesminister.
● Olara Otunnu är en ugandisk diplomat och tidigare FN-tjänsteman som bland annat varit FN:s särskilde representant för barn i väpnade konflikter.
● Ivonne A-Baki är en ecuadoriansk diplomat och tidigare minister som har varit landets ambassadör i bland annat USA och Qatar.
Att FN hittills bara har letts av män framstår, enligt Svensson, som allt mer anmärkningsvärt. Organisationen har roterat geografiskt mellan olika världsdelar, men kön har aldrig på samma sätt blivit en uttalad del av den principen.
Det finns dock skäl att se saken som större än bara ett symboliskt skifte, säger Svensson.
Han tror att en kvinnlig generalsekreterare kan tillföra nya perspektiv.
– Jag tror att det är viktigt att ha erfarenhet som kvinna i den internationella byråkratin och administrationen. Den erfarenheten kan göra det lättare att förstå och främja jämställdhet inom FN och andra internationella organisationer, även om de kvinnliga kandidaterna inte nödvändigtvis har pekat på att de kommer jobba just med jämställdhetsfrågor, säger Svensson.
För att bli generalsekreterare krävs först stöd i FN:s säkerhetsråd, där minst nio medlemmar måste rösta ja och ingen av de fem permanenta medlemmarna, USA, Ryssland, Storbritannien, Frankrike eller Kina, får lägga in veto. Därefter går rekommendationen vidare till generalförsamlingen, som historiskt har följt säkerhetsrådets linje.
Det gör att kandidaterna måste samla brett stöd, också från länder där jämställdhet inte står högt på dagordningen, säger Svensson. Han ser detta som anledning till att kandidaterna inte drivit jämställdhetsfrågan så hårt.
Kan en kvinnlig generalsekreterare få svårare att samla stöd i ett FN där många medlemsländer inte prioriterar jämställdhet?
– Ibland lyfts argumentet fram att i och med att världen är så patriarkal, så skulle en kvinna kanske fungera som ledare i jämställda länder men kanske inte i förhållande till mer ojämställda länder. Jag har svårt att se att det skulle vara fallet. Vi vet att det finns många kvinnor som har haft väldigt framträdande roller, till exempel Ursula von der Leyen nu i EU, som har en väldigt framträdande roll och som accepteras i alla lägen.
Det är inte säkert att det blir någon av de åtta kandidaterna. Det finns inte några hinder i stadgan för att söka efter andra om säkerhetsrådet inte kommer överens. USA och Ryssland pekas ut av Svensson som de potentiella hoten mot att det slutligen blir en kvinna, då de just nu är de mest problematiska länderna i FN. USA kritiseras för att underminera FN-systemet genom bland annat underfinansiering, medan Rysslands invasion av Ukraina står i direkt konflikt med FN:s grundprinciper.