Stora delar av en glaciär lossnar och rasar utför en brant bergvägg. I farten drar den med sig stenblock, berg, grus och jord.
Den växande massans rasande energi alstrar en värme som smälter is till vatten som blandas i den grötiga massan av sten, jord, skräp och lera. Strömmen drar med sig terräng, hus, vägar och broar utmed dalgången.
Det är det förmodade händelseförloppet som ledde till hundratals förlorade människoliv och förstörda byar, städer och infrastruktur i Nepal på Himalayas sluttning under onsdagen, enligt USA:s geologiska institut USGS.
– Sådana händelser sker med jämna mellanrum och har förmodligen ökat i omfattning i takt med den globala uppvärmningen, som får glaciärerna att dra sig tillbaka, bli instabila och tappa massa, säger Mats Eriksson, avdelningschef på Statens geotekniska institut.
Risk i bergsmiljöer
Detta skapar i sin tur fler glaciärsjöar i bergen som däms upp bakom instabila ryggar, moränryggar i dalgången. Om de brister skapas kraftiga flodvågor som kan dra med sig hela byar i en förödande slamström.
– Vi kommer med all säkerhet få uppleva fler liknande händelser framöver, säger Mats Eriksson.
Även andra experter och forskare ser samband mellan översvämningar som den i Nepal i onsdags och den globala uppvärmningen.
Dorothy Heinrich, forskare i meteorologi vid University of Reading i Storbritannien, uppger för nyhetsbyrån AFP att klimatförändringar tenderar att ta sig uttryck i form av den här typen av katastrofer.
Enligt Mats Eriksson finns risk för liknande översvämningar överallt i bergsmiljöer med glaciärer, som Alperna, Himalaya och Anderna.
Håll koll på glaciärerna
Hur kan människan då gardera sig inför sådana katastrofer?
Det gäller att ha bra koll på hur glaciärer drar sig tillbaka, enligt Mats Eriksson.
– I en oländig terräng kan man använda sig av satellitbilder och fältbesök för att övervaka reträtten av glaciärer, säger han.