I dag skulle vi lämna in kemtvätt på Stigbergstorget. Vi tog vår bil för att fixa detta men vid korsningen Stigbergstorget tog det stopp. Varken bil eller spårvagn kunde åka vidare på grund av av väg- och spårarbeten. Vi var listiga och tänkte att då kör vi runt och kommer från andra hållet. Det gick inte heller. Nya vägarbeten på Första Långgatan gjorde att vi gav upp.
Det har blivit standard att det ska vara svårt med bil i Göteborg. Men nu är det också svårt med spårvagn. Jag vet inte om våra styrande riktigt inser vad som håller på att hända. Troligen bor dessa personer så att man inte behöver tänka på framkomlighet. Jag har i mina förenklade analyser inte tagit med att Västlänksarbetena som terroriserat vår stad i många år och som ytterligare försvårar framkomligheten.
Varför måste allt göras om hela tiden? Tycker de som bestämmer att allt som gjordes förr är skit? Det borde ju vara i varje styrande lednings intresse att dra nytta av det goda som fanns i tidigare verksamhet. Eller?
Göteborg skulle tjäna på en förståelse för lokala behov och en lokal planering som anpassar åtgärder efter de behov som våra innevånare har. Och då menar jag samtliga och inte bara vissa specifika boendegrupper.
Jag förstår att Karin Pleijel lämnar då hon annars måste ta ansvar för de åtgärder på trafiken som hon genomfört. När man inrättar en obekväm cykelgata (Såggatan, Majorna) måste man som politiker väga in andra trafikslag och visa hänsyn till fotgängare och bilar. Detta kan man inte blunda för.
Ett kreativt förslag är att Göteborg kommun i fortsättningen lämnar en månadsvis plan över arbetena i kommunen som kan påverka trafikmiljön. Gör detta tillgängligt för alla så att vi medborgare ska kunna planera vår vardag där trafikmiljön är en väsentlig del.
KEF