Författaren, filmregissören och exmilitären Jonas Öhman säger sig förstå.
Han har på nära håll följt utvecklingen i Ukraina sedan 2014, då han grundade organisationen Blue/Yellow som svar på Rysslands ockupation av Krim. 2022, i början av den fullskaliga invasionen, stod drönare och drönarutrustning för en tiondel av deras stöd till Ukraina. Nu är det minst 80 procent.
– Vi ser hur drönarkriget totalt har tagit över.
Öhman är bördig från Västerbotten och utbildad vid Fallskärmsjägarskolan i Karlsborg, men bor sedan många år i Litauen. När de ”gröna gubbarna” – ryska specialsoldater i omärkta uniformer – dök upp på Krim förstod han direkt: Nu blir det krig.
– Jag blev rädd. Jag bor i Baltikum – jag visste att om Ryssland lyckas med detta i Ukraina, står Baltikum näst på tur.
”Icke-dödligt” stöd
Genom åren har Öhman byggt upp ett stort nätverk av militära och civila kontakter i Ukraina. Blue/Yellow har samlat ihop 1,3 miljarder svenska kronor som omvandlats i främst militärt, ”icke-dödligt” stöd – inga vapen eller ammunition, men olika typer av teknisk och elektronisk utrustning. Inte minst drönare.
För Ukraina har organisationens stöd varit ”ovärderligt” för att kunna stå emot de ryska angreppen, uppger Jonas Öhman.
– Våra drönare stoppade till exempel en pansardivision vid Pokrovsk, vi var inblandade i offensiven mot Cherson och våra drönare var de sista som flög i Bachmut. Och så vidare.
Senaste vändan i Ukraina, i juli, såg han grovmaskiga nät som ska stoppa de ryska drönarna sättas upp över storstaden Zaporizjzja. Att de obemannade systemen tar över märks överallt, även bland medicinsk personal som Blue/Yellow arbetar med.
– Jag skulle säga att 90 procent av skadorna vi ser hos soldater är drönarrelaterade. Det är ganska brutala skador. Hela den militära medicinen håller på att förändras.
Skicka militär
Men utanför Ukraina tycks få förstå eller vilja erkänna hur mycket av krigföringen som nu kretsar kring drönare, enligt Jonas Öhman.
– Inom Nato, och även i andra länder, har man en väldig tilltro till sin egen förmåga och sina egna, väldigt avancerade system. Att då behöva säga att de systemen nu spelar allt mindre roll... Man vill inte erkänna det.
Västvärlden är dessutom alltför ”velig” i sitt stöd till Ukraina, tycker Öhman. Själv är han säker: kriget kan bara lösas på slagfältet – inte på förhandlingsbordet.
– Det finns en ovilja att gå emot Putins ambitioner så mycket som vi skulle behöva, säger han.
– Jag är till exempel av åsikten att vi måste börja skicka militär till Ukraina. Vi måste stoppa Ryssland.
Fakta: Sveriges stöd till Ukraina
Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har Sverige bidragit med cirka 157 miljarder kronor i militärt och civilt stöd till Ukraina, enligt regeringen.
Det civila stödet finansieras sedan krigsstarten huvudsakligen av biståndsmedel och uppgår i dag (augusti 2026) till cirka 29 miljarder kronor. Sverige har utlovat biståndsfinansierat civilt stöd till Ukraina om minst 10 miljarder kronor per år 2026–2027 och minst 10,5 miljarder kronor 2028.
Det militära stödet uppgår till runt 128 miljarder kronor. Det handlar om allt från skyddsutrustning till stridsvagnar, vapensystem och ammunition.
Tillsammans med EU har Sverige därtill fattat beslut om makroekonomiskt stöd till Ukraina, liksom om flera sanktionspaket mot Ryssland.
Flera privata och ideella initiativ i Sverige bidrar också med pengar, utrustning, humanitär och medicinsk hjälp till Ukraina.