En gång i tiden var Microsoft mycket optimistiskt inställt till Kina.
I början av 2010, när Steve Ballmer var vd och Bill Gates var styrelseordförande, hotade Google att dra sig ur Kina på grund av den kinesiska censuren och vad företaget kallade cyberattacker som sponsrades av den kinesiska regeringen. Google var inte ensamt. Andra teknikföretag – liksom politiker som den dåvarande talmannen i representanthuset, Nancy Pelosi – uttryckte samma åsikter.
Microsoft brydde sig dock inte om detta.
Ballmer sa då till Reuters: ”Vi utsätts för attacker varje dag från alla delar av världen, och jag tror att alla andra gör det också. Vi såg inget ovanligt i detta.”
Reuters frågade Ballmer om företaget skulle dra sig ur Kina, och Ballmer svarade rakt på sak: ”Nej”, och tillade: ”Jag förstår inte hur det skulle hjälpa någonting. Jag förstår inte hur det skulle hjälpa oss och jag förstår inte hur det skulle hjälpa Kina.”
Det fanns naturligtvis ett bakomliggande motiv till Ballmers försvar av företagets relation till Kina. Googles sökmotor var dominerande över hela världen, och Microsofts Bing kunde inte hänga med. Ballmer hoppades att Bing skulle ta sig in på den kinesiska marknaden och så småningom gå om Google globalt.
Det hände förstås inte. Det kommer troligen aldrig att hända.
I dag har Microsoft dock i praktiken övergett Kina. Och det ser inte ut att förändras. Här är varför.
Microsoft hänger upp skylten
Låt oss först titta på hur Microsofts relation till Kina har förtvinat.
Under de senaste fem åren har Microsoft stängt minst 15 kontor och joint ventures i Kina, rapporterar Reuters. Artikeln hävdar att åtgärderna ingår i en noggrant utarbetad plan och tillägger: ”Microsoft genomför vad fem källor inom företaget beskriver som en reträttstrategi” från Kina.
24/7 Wall St. rapporterar att bland de nu nedlagda joint ventures finns Wicresoft, Microsofts första sådana satsning i Kina. Uppskattningsvis 2 000 arbetstillfällen gick förlorade i Kina till följd av nedläggningen.
Microsoft flyttar också en stor del av sin tillverkning ut ur landet. Merparten av produktionen av Surface, Xbox och hårdvara kommer att lämna Kina, liksom serverrelaterad tillverkning för datacenter.
Det finns andra tecken på en tillbakadragning. År 2024 stängde Microsoft alla sina auktoriserade kinesiska butiker och började sälja sina produkter via tredjeparts- och onlinepartner. Företaget har dessutom minskat sin personalstyrka i Kina. Enligt 24/7 Wall St. ”skar Microsoft omkring juni 2026 ner uppskattningsvis 200 till 400 tjänster inom Azure-molntjänsterna i Kina, vilket var företagets tredje nedskärningsomgång på två år.”
Hur hamnade Microsoft i den här situationen?
Detta hände inte på en gång. Det har varit en lång, gradvis process, ett resultat av geopolitiska spänningar mellan USA och Kina och det försämrade affärsklimatet mellan de två länderna.
Microsoft började samarbeta med Kina för mer än 30 år sedan, 1994, när Gates besökte landet för första gången. Därefter ”gjorde företaget olika ansträngningar för att bygga upp en relation med det styrande kommunistpartiet”, rapporterade Reuters, bland annat genom saminvesteringar i inkubatorer för nystartade företag.
Med tiden flyttade Microsoft en del av sin tillverkning till Kina, öppnade Microsoft-butiker där och pressade den kinesiska regeringen att köpa Windows och annan programvara. År 2014 lanserade Microsoft Linkedin i Kina och gick med på att följa regeringens krav på censur, även när andra företag som Google vägrade.
Men relationen försämrades i mitten av 2010-talet när Kina blev alltmer missnöjt med sina relationer till amerikanska och västerländska teknikföretag, i tron att dessa spionerade på den kinesiska regeringen. För att dämpa de kinesiska farhågorna utvecklade Microsoft en version av Windows speciellt avsedd för den kinesiska regeringen, kallad Windows 10 China Government Edition. (Enligt Reuters skötte Microsofts nuvarande vd Satya Nadella personligen förhandlingarna med den kinesiska regeringen om operativsystemet.)
Det blev ett fiasko. Endast ett fåtal kinesiska myndigheter köpte in det, och 2017 införde Kina riktlinjer för offentlig upphandling som i stort sett utestängde det.
Därefter gick det utför. År 2021 stängde Microsoft ner Linkedin i Kina när Kina skärpte sina krav på censur.
Relationens nuvarande och framtida tillstånd
Så var står vi nu? Trots den ”reträttstrategi” som Reuters beskriver förnekar Microsoft officiellt att man drar sig tillbaka. Men företaget uppgav också att från och med 2024 kommer endast 1,5 procent av dess intäkter från Kina. Den siffran är förmodligen ännu lägre nu.
Det finns för närvarande en ljuspunkt i Microsofts relation till Kina – användningen av Azure för att förse kinesiska företag med AI-tjänster och infrastruktur, framför allt Tiktok-ägaren Bytedance och modekedjan Shein.
Men även det är hotat på grund av allt kraftfullare AI-modeller i Kina, såsom Kimi, som är billigare än Microsofts och andra amerikanska lösningar.
Vad innebär detta för framtiden? Räkna med att Microsoft gradvis kommer att avveckla ytterligare delar av sin verksamhet i Kina. Azure kommer sannolikt att ersättas av kinesisk egenutvecklad teknik. Microsofts redan minskade intäkter från Kina kommer att minska ännu mer.
Och det är bra. Att ha en stor närvaro i Kina – eller till och med en liten – innebär att ingå ett avtal med djävulen genom att böja sig för de kinesiska censurmyndigheterna. Det är dags att Microsoft fullbordar brytningen.