I söndags satte Jimmie Åkesson en skarp gräns för sin krisande Tidökollega Liberalerna. Om partiet inte når 3,5 procent i mätningarna med tio dagar kvar till valet bör Tidöväljare rösta på något av de andra partierna i samarbetet för att inte riskera att kasta bort sina röster.
Med 17 dagar kvar till valet syns inget tecken på att L är på väg i den riktningen i Aftonbladet/Demoskops mätning. I den förra mätningen fick de 2,4 procent i väljarstöd. Nu är de nere på 2 procent, en tangering av sitt tidigare bottenrekord.
Förändringen är inom felmarginalen, men inget tyder på att partiet närmar sig riksdagsspärren.
– Det är två och en halv vecka kvar, det är redan sent och de har legat under spärren länge nu. Men rent matematiskt om man ser till hur många väljare som bestämmer sig sent så finns det ju tillräckligt med väljare som fortfarande överväger att rösta på Liberalerna. Men vad som krävs för att de ska ha dem som första alternativ är svårt att säga, säger Johan Martinsson.
SD under valresultatet: ”Möjligt att de backar”
Att Tidö ligger efter de rödgröna i mätningarna riskerar att göra det svårare för Liberalerna att få andra borgerliga väljare att stödrösta på dem.
– Motståndet att rösta på dem kan vara stort eftersom det finns en risk att man kastar bort rösten, säger Johan Martinsson.
För de flesta partierna är förändringarna små i den senaste mätningen. Den tydligaste förändringen står Sverigedemokraterna för. Partiet har tappat nästan två procentenheter jämfört med den senaste mätningen i början av augusti och landar på 18,3 procent.
SD har framför allt tappat röster till Moderaterna.
– Det har varit en intensiv period med olika utspel, diskussioner om samarbetspartier och partiledardebatter. Men det finns inget som sticker ut som verkar vara en enskild tydlig förklaring, även om tappet är relativt kännbart, säger Johan Martinsson.
Resultatet är 2,2 procentenheter under partiets valresultat 2022.
– Det finns nu en påtaglig möjlighet att de backar för första gången i ett riksdagsval. Men det kan svänga snabbt på slutet, säger Martinsson.
Toppnotering för KD
Bättre går det för Tidökollegan KD som fortsätter att öka och nu är på sin högsta siffra på sju år i Aftonbladet/Demoskops mätningar: 8,5 procent. De nyfrälsta KD-väljarna kommer i första hand från Moderaterna.
Ebba Buschs lansering av ”en höger med hjärta” och ett ökat fokus på välfärd ser ut att ha lönat sig, enligt Johan Martinsson.
– Vi ser en tendens att ökningen till KD är lite större bland kvinnor än män. Det stämmer med partiets positionering mer i mitten och deras utspel om familjepolitik, säger han.
En annan anledning att moderata väljare går till Kristdemokraterna kan vara att man bedömer att sannolikheten att Tidö förlorar valet är stor.
– Med den senaste tidens flirtande över blockgränserna så finns det en logik i att Tidöväljare, moderater som ser att det kan bli ett regeringsskifte kan tycka att det är mer strategiskt att rösta på KD för då finns det ändå någon chans att få inflytande i en S-regering.
Mittenregering intressant för väljarna
Centerpartiets ökande trend håller i sig. Även om ökningen från 7,3 procent i den förra mätningen till 7,7 procent är inom felmarginalen är trenden över tid att de går framåt. Förra veckan lanserade Elisabeth Thand Ringqvist sin dröm om en mittenregering med S, KD och MP.
Johan Martinsson menar att C-ledaren nu har lyckats hitta en trovärdig position med sitt alternativ.
– Idén om att ha en mittenregering som inte är Tidö verkar vara mer intressant hos väljarna än vad många har trott.
Gapet mellan Tidö och de rödgröna håller i sig. Efter att ha minskat kraftigt i den första mätningen efter sommaren till 3,7 procent är skillnaden nu 5,7 procent.
Johan Martinsson understryker att skillnaderna mellan blocken är svårbedömd. Det eftersom förändringarna hos många av partierna är inom felmarginalen vilket gör blocksiffran mer osäker.
– Men trenden efter sommaren är att gapet minskar mellan blocken jämfört med under våren.