← Alla nyheter

SVT Södertälje · 1 tim sedan Lokalt

Polisen avlyssnar fler i hemlighet – utan konkret brottsmisstanke

Att polisen avlyssnar och skuggar misstänkta är inget nytt. Men de senaste lagändringarna har gett polisen större möjligheter att övervaka personer innan det finns en konkret misstanke om ett brott. Under förra året användes preventiv övervakning mot 698 personer – en ökning med 48 procent på ett år. – Spelidén är ju att kunna förhindra någonting så att det inte ens blir det här konkreta brottet, säger Emil Eisersjö, biträdande chef, Noas underrättelseenhet.

Polisen avlyssnar fler i hemlighet – utan konkret brottsmisstanke

Att polisen avlyssnar och skuggar misstänkta är inget nytt. Men de senaste lagändringarna har gett polisen större möjligheter att övervaka personer innan det finns en konkret misstanke om ett brott. Under förra året användes preventiv övervakning mot 698 personer – en ökning med 48 procent på ett år.

– Spelidén är ju att kunna förhindra någonting så att det inte ens blir det här konkreta brottet, säger Emil Eisersjö, biträdande chef, Noas underrättelseenhet.

”Preventiva tvångsmedel” är olika former av hemlig övervakning som polisen kan använda för att försöka stoppa allvarliga brott innan de har begåtts. Det kan till exempel handla om att avlyssna en telefon, kameraövervakning eller lyssna på vad som sägs i ett rum.

Till skillnad från vid en vanlig brottsutredning behöver polisen alltså inte vänta på misstanke kring ett konkret brott.

– Det är vid nätverksproblematik, som bland annat finns i Södertälje, som de preventiva tvångsmedlen är tänkta att användas i, säger Emil Eisersjö, biträdande chef på Noas underrättelseenhet.

I oktober 2023 ändrades lagen så att polisen kunde använda de här metoderna i fler fall. Sedan dess har möjligheten utökats ytterligare.

Lagen har fått mycket kritik

Samtidigt har lagändringarna fått kritik från bland annat Advokatsamfundet, Justitieombudsmannen och Svea hovrätt. Kritiken handlar om att reglerna innebär stora och integritetskränkande ingrepp – och att det är svårt att veta vilken effekt de nya reglerna faktiskt får.

Just nu pågår en statlig utredning som ska utvärdera vilken nytta de preventiva tvångsmedlen faktiskt har, men också vilka konsekvenser de får för den personliga integriteten. Utredningen ska vara klar 2027.

– Vi försöker alltid göra en avvägning när vi verkligen behöver använda tvångsmedel. Och alla beslut prövas av en åklagare, säger Emil Eisersjö som välkomna utredningen.

Från 66 till 698 personer

År 2023, innan den första lagändringen trädde i kraft, användes preventiva tvångsmedel mot 66 personer. Året därpå var siffran 472. Under 2025 ökade den till 698 personer – en ökning med 48 procent på ett år.

Nya möjligheter mot barn

Från oktober 2025 fick polisen också möjlighet att använda hemliga och preventiva tvångsmedel mot barn under 15 år. Under årets sista tre månader användes hemlig avlyssning mot fyra barn och hemlig övervakning av elektronisk kommunikation mot 30 barn.

När det gäller just preventiva tvångsmedel var det däremot inget barn under 15 år som övervakades under 2025.

Exempel på när preventiva tvångsmedel använts

Bombmakare under våldsvågen

När våldsvågen tog fart i Stockholm 2023 fick polisen uppgifter om en man som nyligen släppts ur fängelse efter ett straff för allmänfarlig ödeläggelse. Enligt uppgifterna sålde han termosbomber till kriminella nätverk, som en del av en ”crime as a service”-verksamhet. Med preventiva tvångsmedel kartlades hans kontakter i den organiserade brottsligheten. Han greps senare på bar gärning för narkotikabrott, och polisen bedömde att nätverken hindrades från att få tillgång till hans tekniska kunskap om termosbomber.

Nätverkskonflikt

I ett annat fall riktades metoden mot en tongivande person i ett kriminellt nätverk som befann sig i konflikt. Underrättelseuppgifter pekade på att personen kunde vara inblandad i en kommande vedergällning. Genom preventiva tvångsmedel och spaning lokaliserades personens så kallade gröna lägenhet. Personen frihetsberövades senare för annan brottslighet – och polisen bedömer att en framtida hämndaktion på så sätt sannolikt förhindrades.

Vapensmuggling från grannland

Tullverket fick underrättelseuppgifter om vapen som smugglades från ett nordiskt grannland till Sverige. Enligt Tullverket var preventiva tvångsmedel en förutsättning för att upptäcka och stoppa fortsatt smuggling. Uppgifterna ledde också till att en person greps i Sverige och senare dömdes för narkotikabrott till omkring ett och ett halvt års fängelse.

Kokain från Sydamerika

I ett ärende om kokainsmuggling från Sydamerika identifierade Tullverket kurirer och kemister. De kunde kopplas både till tidigare smugglingsbrott och till planerade transporter. Informationen gjorde att Tullverket kunde inleda en förundersökning, vilket i sin tur ledde till flera kokainbeslag. Enligt myndigheten hade materialet också bevisvärde mot organisatörer i Sverige och utomlands.

Preventiva tvångsmedel är hemlig övervakning för att försöka upptäcka och stoppa allvarliga brott innan de begås, utan att det finns en konkret brottsmisstanke. Genom exempelvis kameraövervakning, hemlig avlyssning och övervakning av elektronisk kommunikation.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Läs hela artikeln hos SVT Södertälje →

Metodai Nyheter är en nyhetsaggregator. Hela artikeln finns hos källan. Upphovsrätten tillhör respektive medium.