ANALYS
THERÉSE CEDERGREN
Ett skört lugn i Sveriges undre värld
・Uppdaterad:
Det är något med den här våren. Den har varit ovanligt stillsam, och försommaren likaså. Men jag vågar inte riktigt tro på det. Och kanske inte polisen heller – riktigt än.
Siffrorna pekar nedåt: färre skjutningar, färre sprängningar. Ändå säger polisen att konfliktnivån mellan gängen fortsatt är hög. Det är som att stå i ett kök där brandvarnaren tystnat – och ändå känna lukten av rök.
Jag kan inte låta bli att undra vad det är som har förändrats. Malmöpolisen talar om att det så kallade skitjobbet – att utföra sprängdåd och skjutningar – inte längre lockar på samma sätt. Barn och unga ska inte vara lika lättlurade.
Skitjobbet som kostar allt
Det finns fortfarande gott om ”mordkontrakt” ute på sociala medier, men unga nappar inte lika ofta.
De ser att de stora pengarna ofta uteblir, att statusen aldrig kommer och att risken är enorm.
Kanske finns förklaringen till det delvis i flera uppdrag som slutat tragiskt för utföraren: Pojken som sprängdes ihjäl i Östberga i augusti förra året. Och pojken i Malmö som i julas satte eld på sig själv när han satte fyr i ett flerfamiljshus. Han fördes till sjukhus med brännskador.
När man hör sånt går det inte att prata om ”uppdrag” utan att orden skaver.
Flera orsaker bakom minskningen
Stockholmspolisen delar delvis bilden från Malmö men uppger att våldsdåden minskat också för att man blivit mer effektiv i samarbetet med socialtjänsten. Fler föräldrar slår larm när deras barn riskerar att bli barntorped, och polisen kan stoppa barnet innan brottet sker.
Ändå räcker det med nästa varning för att lugnet ska kännas skört igen: barn fortsätter att rekrytera barn – ända ner i 10–11-årsåldern – via digitala plattformar. Och flickor beskrivs som attraktiva torpeder.
Det finns dessutom ett maktvakuum efter att flera gängtoppar gripits och lagförts. Det är en påminnelse om hur snabbt något nytt kan växa fram i tomrummet.
Kanske är det just därför den här stillheten gör mig misstänksam. Så länge pengarna finns i narkotikahandeln och grundkonflikterna lever kvar, känns det farligt att ta ut lugnet i förskott.