INSÄNDARE. Tre halvfärdiga brigader är inte mycket att komma med i ett land med Sveriges stora yta. Hemvärnet kan däremot vara aktivt långt innan en allmän mobilisering genomförs och därmed agera under en lägre hotbild, skriver Carl-Göran Westlin, före detta major och hemvärnsbataljonschef.
I en fristående kolumn på ledarsidan (DN 16/8) skrev Oscar Jonsson, doktor i rysk krigföring: ”Det finns tre tydliga riktningar för rysk framtida militärstrategi: kvantitet, gradvisa offensiver och precisionsbekämpning.”
Utvecklingen i Ukraina pekar också på att det är så striden förs i dag och i framtiden med ytterligare utveckling av strategin. Hur möter vi i Sverige detta hot? Köper fyra fregatter och några hundra attackdrönare.
Märk väl att i den ryska strategin talas det inte om vapenplattformar som till exempel ytstridsfartyg. Fregatter är de mål som kommer att precisionsbekämpas med marina och luftburna drönare. Vid ett krigsscenario kan vi prata dagars överlevnad för den typen av vapensystem. Hur kan vi gå från att vara ett land som reagerar till ett land som i stället agerar?
Hemvärnet står för cirka hälften av personalen i krigsorganisationen – ett förband med begränsad taktisk rörlighet och låg skyddsnivå mot indirekt eld. Den lättare beväpningen kan kompletteras med truppminor för ett effektivare närskydd.
Fördelen är att hemvärnet har 22 500 personer i sin organisation och finns över hela landet. Hemvärnssoldaterna har också en årlig repetitionsutbildning i form av en krigsförbandsövning.
Förbandet har en uppbyggd underhållsorganisation och transportkapacitet. De har en uppbyggd ledningsstruktur och ett bra sambandssystem med kontaktyta mot andra krigsförband. Lägg därtill stor kunskap om den terräng där de normalt opererar.
Soldaterna har i många fall också övats att utföra andra uppgifter utanför det område de normalt verkar. Hemvärnet kan vara aktivt långt innan en allmän mobilisering genomförs och därmed agera under en lägre hotbild. De för dagen tre halvfärdiga brigader vi har är inte mycket att komma med i ett land med 450 000 kvadratkilometers yta att försvara.
Mitt förslag är att ge hemvärnet uppgiften att utgöra Försvarsmaktens drönarförband för underrättelser och bekämpning. Planeringen skulle kunna påbörjas redan i år och kan 2027 successivt byggas ut med simuleringsanläggningar och påbörjad utbildning av drönarpiloter.
Samtidigt behövs en organisatorisk översyn och materiell anpassning till den nya uppgiften. Vi kan inte på ett enklare och mer kostnadseffektivt sätt snäppa upp vår förmåga att möta hotet från öst.
Krigsförband i dagens krigsorganisation har repetitionsutbildning vart fjärde år. Under den tiden har vi haft minst ett paradigmskifte i utvecklingen av stridsföring med drönare. Jag vill också tro att tillströmningen till hemvärnet skulle öka markant.
Mer om insändare: Så skriver du på insändare och svar
Fler insändare: dn.se/insandare