Björn Abrahamsson, NCC:s divisionschef för stenmaterial, varnar för att det kommer att bli brist på sten om bolaget inte får tillstånd att starta ett nytt stenbrott väster om vägen mellan Dalby och Södra Sandby, intill det befintliga stenbrottet vid Skrylle (Aktuella frågor 24/8). Stenbrottet är under avveckling eftersom NCC nyligen nekats tillstånd till en utvidgning norrut genom beslut först i Mark- och miljödomstolen och därefter i Mark- och miljööverdomstolen.
Björn Abrahamsson hävdar att det inte finns tillräckligt med ballast – alltså krossat berg, grus och sand – för framtida infrastrukturprojekt, som vägar, järnvägar och broar. Det stämmer, men från politiskt håll uppmuntras inte heller hushållning med de begränsade resurserna.
Byggnader och infrastruktur bidrar till ekonomisk utveckling, men har också stor påverkan på klimat, ekosystem och hälsa liksom på hur olika resurser används.
Samhället behöver använda de resurser som finns på ett effektivare sätt, ta större hänsyn till naturen och ha som ledstjärna att bli oberoende av fossila bränslen. Fokus måste flyttas från att bygga helt nytt till att på ett strukturerat sätt arbeta med och utveckla sjukhus och andra byggnader som redan finns. Att anpassa byggnader till nya behov är resurseffektivt, bra för klimatet och kräver mindre mark än att bygga nytt. Betong och annat som används måste i hög utsträckning bestå av återvunnet material.
Det finns sex större stenbrott i närheten av Skrylle och Rögle och de olika bolag som äger dem vill skruva upp takten när det gäller tillåtet uttag av sten vid varje nytt ansökningstillfälle. De tar också höjd för att öka uttaget än mer i samband med nya större infrastrukturprojekt. Bolagen ägnar sig åt ett slags kapplöpning där resursen riskerar att ta slut, där sten som resurs för byggande är uttömd om en generation eller två. Det har redan skett när det gäller naturgrus i bland annat rullstensåsar, som är slut i sydvästra Skåne.
Politiker på alla nivåer måste sträva efter hushållning av begränsade resurser och bevaka att värdefullt material bara används där det verkligen behövs.
Varje projekt bedöms i ansökningsprocessen efter sina meriter och särskilda omständigheter genom att olika intressen vägs mot varandra. När NCC fick avslag i sin förra ansökan berodde det på att bolaget misskött sina åtaganden när det gäller hänsynen till Natura 2000-området Måryd nära Skrylle och då särskilt de värdefulla rikkärr som finns i området. Bolaget släpade efter i åratal med kontrollprogram och försökte dölja att kärren torkat ut. Mark- och miljödomstolen konstaterade att en utvidgning av stenbrottet inte skulle göra saken bättre.
När det gäller det nya stenbrottet i området som kallas Rögleskogen gör flera omständigheter placeringen särskilt olämplig. Det ligger i norr kloss intill sammanhängande villabebyggelse i Södra Sandby. Husägarna ser nu hur deras fastighetsvärden riskerar att sjunka. Få vill vara närmaste granne till det nya stenbrottet.
Närheten till Rögle kloster är inget som NCC verkar bry sig om.
Stenbrottets placering är också ett problem när det gäller transporter. Människor som bor i Södra Sandby har länge klagat på buller och trafikfara när tunga lastbilar dundrar rakt genom samhället. Det kvartsitdamm som virvlar upp från flak och däck är hälsofarligt.
I stenbrottet måste arbetskraften ha heltäckande skyddsutrustning, allt medan lastbilarna passerar intill gångbanor och skolgårdar i Dalby, Hardeberga och Södra Sandby.
I NCC:s samrådsunderlag inför den fortsatta tillståndsprocessen är viktiga omständigheter utelämnade från beskrivningen av stenbrottets miljökonsekvenser. Dit hör närheten till den gamla sopdeponin vid Rögle. Lunds kommun har lagt stora resurser på att kapsla in soptippen för att skydda grundvattnet och undvika spridning av lakvatten, alltså vatten som har förorenats när det runnit genom avfallet.
Om det nya stenbrottet blir verklighet kommer det att påverka grundvattennivåerna i området. Den komplicerade geologin, med flera korsande diabasgångar, gör det dessutom svårt att förutse sättningar och andra förändringar som kan påverka grundvattenflödena.
NCC nämner inte heller Rögle dammar, som används för sportfiske och är en viktig och uppskattad del av rekreationsmöjligheterna i Skrylleområdet. Dammarna försörjs av en bäck med tillrinningsområde intill det nya stenbrottet. Bäcken har utelämnats i samrådsunderlaget, trots att alla andra bäckar är inritade. Tillrinningsområdet är redan påverkat av närheten till det stenbrott som finns idag. En ytterligare sänkning kan göra att dammarna försvinner, eftersom tillflödet sedan flera år nätt och jämnt räcker till.
NCC bör inte få tillstånd till ett nytt stenbrott i Rögleskogen.
Vi kan inte avgöra om de iögonfallande bristerna i samrådsunderlaget ska förklaras av dålig lokalkännedom eller som ett försök att dölja viktiga fakta. Vi kan bara konstatera att NCC:s ansvariga inte vågade svara på frågor inför dem som deltog i ett samrådsmöte om den planerade bergtäkten i Rögleskogen i Södra Sandby nyligen.
SKRIBENTERNA
Nils Cronberg, universitetslektor i växtbiologi vid Lunds universitet
Karin Svensson Smith, f d oppositionsråd för Miljöpartiet i Lund
Peter Aandahl, talesperson för aktionsgruppen Rädda Rögleskogen
Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.