Mutkolvar, dubbla stolar och vänskapskorruption i det offentliga, det är sådant de hålls med i andra, mindre förträffliga länder.
Inte i rättskaffens Sverige – här råder ju transparens, offentlighetsprincip och allmän hederlighet.
Sådan är självbilden.
Inte så konstigt då att den korruption som finns i Sverige underskattas, viftas bort eller inte ens känns igen.
För även om Sverige fortfarande ligger bra till internationellt så har utvecklingen gått åt fel håll det senaste decenniet. Idag är Sverige sämst bland de skandinaviska länderna och trenden är ännu nedåtgående, enligt Transparency Internationals årliga index.
Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, kritiserar också Sverige för att inte göra tillräckligt mot vissa former av korruption.
I reportaget Sprit, salta pinnar och miljonavtal har SVT:s Uppdrag granskning och SVT:s lokalredaktioner sammanställt och tittat närmare på 80 korruptionsaffärer under åren 2019–2026 i 66 kommuner.
Fram träder ett moras av mutor, otillbörligt gynnande och fiffel med ersättningar.
Som att förtroendevalda politiker eller tjänstemän struntar i upphandlingsregler och låter kommunen anlita företag som drivs av vänner, familjemedlemmar eller dem själva.
Eller låter sig smörjas med gåvor och tjänster.
Även statsminister Ulf Kristersson (M) har gett prov på ögonbrynshöjande lättsinne när han fått frågor om toppjobb till nära vänner, ministrar med tveksamma aktieinnehav och släktingar som gynnas av regeringsbeslut.
Det visar på bristande förståelse för att blotta möjligheten att en makthavare missbrukat sin ställning räcker för att allvarliga förtroendeskador ska uppstå.
Ett annat exempel är turerna i Lunds kommuns helägda parkeringsbolag LKP som Sydsvenskan avslöjat i dagarna.
LKP:s personalchef Carina Pihlwret har anställt sin dotters sambo, Jonas Söderholm, som tidigare dömts för ekonomisk brottslighet, till ett chefsjobb i bolaget. Jobbet annonserades aldrig ut. Pihlwret påstår att hon inte kände till dotterns relation med honom. Söderholm påstår i sin tur att relationen med Pihlwrets dotter inleddes först efter att han fått jobbet på LKP.
Snurrigt? Det blir värre.
Carin Pihlwret har också suttit på dubbla stolar och samtidigt jobbat med personalfrågor för LKP och för ett bolag som säljer kurser till LKP. LKP har också köpt halkbekämpning och städning för hundratusentals kronor av ett bolag som Söderholm äger.
LKP:s vd Per Myllenberg ser inget anmärkningsvärt med detta och har avfärdat Sydsvenskans granskning som ”en jakt på enskilda personer”.
Dessbättre har LKP:s styrelseordförande Mats Helmfrid (M) reagerat adekvat – med ilska och besvikelse:
”För jag tycker att Lundaborna har rätt att ha större förtroende för offentligt ägda företag”, säger Mats Helmfrid till tidningen (20/8).
Precis. Korruption skadar människors förtroende för samhället i stort, särskilt när den avslöjas i offentliga institutioner och skattepengar är inblandade. Det underminerar tilliten mellan väljare och valda, och i förlängningen själva demokratin.
Härvan i Lund ska nu utredas och på måndagen berättade tidningen att LKP:s vd arbetsbefriats under tiden.
Men saken borde också polisanmälas – det är alldeles för vanligt att organisationer nöjer sig med egna åtgärder när korruption avslöjats, utan att rättsväsendet kopplas in.
Detta är också en av Transparency Internationals rekommendationer till Sveriges regering, jämte ökad transparens i upphandlingar och stärkt skydd för visselblåsare: att kommuner och regioner ska ha anmälningsplikt när korruption misstänks.
Ett bra första steg. Det skulle innebära att mer av de smutsiga byken kunde tvättas offentligt. Som förhoppningsvis de på Lunds kommunala parkeringsbolag.