Detta är en kommentar. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Nyheten om den ungerske författaren Péter Nádas bortgång drabbar som ett skalv under huden, precis som hans litteratur har förmågan att göra. Inte minst släktkrönikorna från Ungern, som får det att kännas som om man var där med honom, är odödliga. Samma sak med den lilla boken ”Egen död”, där han skildrar upplevelsen av ett hjärtstopp vid 51 års ålder, när han var död i tre och en halv minut.
Péter Nádas var ett av världslitteraturens verkligt stora namn – och därtill en ödmjuk och elegant människa, som jag mötte för första gången 2015, i hans hem i den lilla byn Gombosszeg i västra Ungern, där han bodde med sin fru Magda Salamon.