Drönare kan hålla koll på älgstammen
Drönare med värmekamera kan vara ett effektivt sätt att inventera älgstammen – om vädret tillåter. En rapport från SLU visar att metoden i stort sett kan hitta alla älgar när det är kallt, molnigt och vindstilla.
För att kunna förvalta älgstammen behövs kunskap om hur många djur som finns samt deras kön och ålder. I dag används bland annat spillningsinventering och älgobservationer för att följa stammen.
Samtidigt går teknikutvecklingen snabbt, och nya metoder kan komplettera dagens sätt att spåra skogens älgar. Företag erbjuder redan i dag inventering med drönare och värmekamera, där djuren upptäcks från luften.
Men drönarinventering saknar en gemensam standard och har därför ännu inte samma status som andra metoder som används för att räkna älgar. På uppdrag av Naturvårdsverket har forskare vid SLU därför testat och analyserat metoden för att undersöka om drönare kan ge ett tillräckligt kvalitetssäkert underlag för viltförvaltningen.
– Det här är den första utvärderingen av metoden i Sverige och vi ser att drönare som används på rätt sätt och under rätt förhållanden kan vara väldigt effektiva som inventeringsverktyg för älg, säger Tim Hofmeester, forskare vid SLU och en av författarna till rapporten.
Effektiv metod i bra väder
Resultaten visar att drönare i stort sett hittar alla älgar när det är molnigt, kallt och vindstilla i relativt öppen skog.
– Vid perfekta väderförhållanden hittade vi i princip alla älgar som fanns i området. Då var metoden väldigt effektiv. Men om solen tittar fram skapas osäkerheter. Det är svårt för piloten att skilja varma stenar från djurkroppar eftersom de ser likadana ut i värmebilden, samtidigt kan också varma trädtoppar dölja älgar, säger Tim Hofmeester.
Enligt rapporten kan drönare även användas för att inventera könsfördelning och antal kalvar per ko. Det kan däremot vara svårt att avgöra djurens kön och ålder. Metoden kräver bra väder, en erfaren drönarpilot och att det går att ta tydliga bilder. För ett tillförlitligt resultat krävs också fler observationer och därmed en större arbetsinsats.
– Att metoden fungerar bäst vid perfekta förhållanden begränsar den. Vår slutsats är att vissa provytor måste kontrolleras flera gånger för att mäta hur sannolikt det är att faktiskt hitta de älgar som finns om väderförhållandena inte är perfekta, säger Tim Hofmeester.
Ett första steg
I rapporten ger forskarna också rekommendationer om bland annat kameratyper och flyghöjd. Många drönarföretag känner redan till utmaningarna, och enligt forskarna krävs bara mindre förändringar i deras rutiner för att följa rekommendationerna.
För att ytterligare kvalitetssäkra metoden behövs däremot en särskild certifiering för drönarpiloter. Innan drönarinventering kan användas inom viltförvaltningen återstår också att jämföra resultaten och osäkerheterna med de metoder som används i dag.
– Drönare ersätter inte befintliga inventeringsmetoder, men rapporten är ett viktigt steg i utvecklingen av framtidens metoder. Rapporten ger oss ett bättre underlag för det fortsatta arbetet med vägledningar och kvalitetssäkring. Samtidigt pekar den ut områden där mer kunskap behövs, till exempel om hur väder, årstid och olika typer av skog påverkar resultaten, säger Anders Broby, vilthandläggare på Naturvårdsverket.
Rapport:
Mer om älginventering
Kunskap om hur många älgar som finns och hur stammen utvecklas är en viktig grund för den svenska älgförvaltningen. I dag rekommenderas fyra kvalitetssäkrade basmetoder:
- Älgobservationer (älgobs): Jägare registrerar älgar under en bestämd period i samband med jakt.
- Spillningsinventering: Antalet spillningshögar används som ett index för älgstammens storlek.
- Avskjutningsstatistik: Uppgifter om hur många älgar som fälls under jakten används i bedömningen.
- Älgkalvarnas slaktvikt: Kalvarnas vikt ger information om fodertillgången och hur älgarna mår.
Det finns också så kallade utökade inventeringsmetoder som är godkända, men som är mindre kostnadseffektiva. Ett exempel är inventering från helikopter eller flygplan.