Vad är fastighets- och gatukontorets besatthet av att anlägga dubbelriktade cykelbanor i Malmö?
Gissningsvis har man försökt att ta en genväg till epitetet ”cykelstad” genom att satsa på den billigaste men minst cykelvänliga lösningen. För att påstå att dubbelriktade cykelbanor är en orsak till att cykling i Malmö upplevs som osäker är inte att överdriva. Att anlägga enkelriktade cykelbanor på var sida av bilvägen är förvisso ofta dyrare, men det skapar enormt mycket mer praktiska förutsättningar för cyklister.
En dubbelriktad cykelbana är bristfällig på flera punkter. De tydligaste problemen med dem handlar om platsbrist, förvirring i korsningar och dåliga anslutningar till övrig trafik. För bilister är de också svåra att förhålla sig till, eftersom de bryter mot den rådande trafiklogiken.
Det finns otaliga exempel på hur dubbelriktade cykelbanor skapar undermåliga trafiklösningar för cyklister i Malmö. Här är ett urval men som representerar fler:
• Överfarten S:t Knuts väg–Industrigatan. Att tvingas korsa två körfält för bilar för att sedan komma direkt in i en korsning för cyklar är oerhört problematiskt. I rusningstrafik kan minsta misstag orsaka en masskrock.
• Längre ner på Industrigatan, vid Föreningsgatans trafikljus uppstår ett annat vanligt problem. Köerna som bildas längs Industrigatan hindrar de som cyklar västerut på Föreningsgatan att kunna ta sig förbi. Det finns dessutom risk för krock då man inte har någon sikt för mötande trafik runt hörnet.
• I korsningen Spångatan–Torpgatan startar den dubbelriktade cykelbanan mitt i en trafikerad korsning där cyklister kommer i hög fart från fyra olika håll.
När dubbelriktade cykelbanor inte utgör en trafikfara, är de i bästa fall väldigt opraktiska. Fastighets- och gatukontoret måste börja planera annorlunda.