DEL 2 Det är klimatsmart och resurseffektivt att resa tillsammans. Samtidigt har kollektivtrafiken blivit klart dyrare de senaste åren, och fått långt mindre stimulans än exempelvis elbilarna – med undantag för den nya halveringen av priset på månadskort. Men hur blir det efter valet? Här är andra delen av vår serie som ger svar på var partierna står i valets viktigaste mobilitetsfrågor.
92 procent av kandidaterna till riksdagen vill att samhället ska underlätta, planera för och ge incitament för att fler ska kunna gå, cykla och åka kollektivt i vardagen, visar IVL:s nya sammanställning. Dessutom står satsningar på kollektivtrafik och cykel för denna valrörelses största ämnesmässiga positionsförbättring; de har ökat från plats 6 till plats 2 (satsningar på ny kärnkraft är det som minskat mest). Men hur ska det uppnås nästa mandatperiod? Här är vad partierna anser!
Taxor och resekort
Knappast någon har missat att Tidöpartierna 1 juli införde en statligt finansierad halvering av priset på periodkort som är 30 dagar eller längre. Moderaterna är tydliga med att den inte kommer att förlängas när den löper ut sista december i år; med Tidöpartierna väntar då en återgång till tidigare villkor – men med möjligheten att regionalt och lokalt ändra taxorna. Miljöpartiet anger att de vill permanenta halveringen, som kostar cirka 13 miljarder på årsbasis. Bussbranschen och aktörer som Västtrafik är positiva, men anger att andra satsningar skulle ha större betydelse för att locka bilister att åka kollektivt, och att det behövs strukturella reformer, såsom förändringar av reseavdrag och förmånsbeskattning.
I Januariavtalet mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna angavs att ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik i hela Sverige skulle införas 1 januari 2022, och en utredning visade hur det kunde ske – men det genomfördes inte. Oppositionspartierna är överens om att införa ett gemensamt biljettsystem för hela landet, och Sverigedemokraterna anger i Gröna Mobilisters enkät att det kan vara en bra lösning längre fram. Vänsterpartiet vill skapa en nationell kollektivtrafikmyndighet som ska ta ett övergripande ansvar för kollektivtrafiken i hela landet i syfte att skapa likvärdighet, möjliggöra ökad kollektivtrafik och se till att de nationella klimatmålen uppnås, och inrätta ett nationellt biljettsystem.
Miljöpartiet går till val på ett ”Sverigekort” som ska inkludera all lokal och regional kollektivtrafik i hela landet. Det ska kosta 499 kronor i månaden var man än är i landet, 249 kronor för ungdomar, studenter och pensionärer. Vänsterpartiets förslag “Sverigebiljetten” är snarlikt, med en kostnad på 450 kronor per månad, 225 kr för pensionärer, barn och unga – detta anges innebära halverad taxa i kollektivtrafiken. Båda partierna anger kostnaden till cirka 10-11 miljarder kronor per år, och jämför med den senaste skattesänkningen på bensin och diesel som för ett halvår kostat statskassan drygt detta belopp. Centerpartiet har återkommande lyft ”Tysklandsbiljetten” som positivt exempel men har inte ett färdigt förslag, medan Socialdemokraterna inte tagit ställning till förslaget. De föreslår avgiftsfri kollektivtrafik för unga.
Moderaterna och Kristdemokraterna vill uttryckligen inte ha ett nationellt system, som de menar ”tränger undan resurser som istället behövs till att utveckla och förbättra själva kollektivtrafiken, till exempel fler avgångar, bättre punktlighet och ökad kapacitet.” De vill införa ett nationellt fritidskort för barn och ungdomar för att göra det billigare att resa kollektivt på fritiden, och mer övergripande se en ”Utbyggd kollektivtrafik som möjliggör för fler invånare i mindre orter att använda den”, hur preciserar de inte. Också Liberalerna vill ha ett nationellt fritidskort, men har inte tagit ställning till ett mer generellt system. De vill utveckla kollektivtrafiken tillsammans med cykelvägar och digital infrastruktur ”så att hela landet fungerar bättre och blir mer tillgängligt”, utan att precisera hur. Moderaterna vill att månadskort i kollektivtrafiken ska bli en skattefri förmån, vilket också Vänsterpartiet vill.
Delat resande skulle också gynnas av ett färdmedelsneutralt och avståndsbaserat reseavdrag, vilket sju av riksdagens partier röstade för 2022, men som Tidöpartierna sedan inte genomförde. Efter valet vill alla oppositionspartier och liberalerna införa det, medan Moderaterna är osäkra och Kristdemokrater och Sverigedemokrater emot.
Bildelning
I riksdagen har de rödgröna partierna gemensamt verkat för bättre villkor för bilpooler, åtminstone med en legal definition av vad det är. Det vill också Moderaterna ha, medan Sverigedemokraterna uttryckligen inte vill det. Centerpartiet vill definiera det som ”fordonspool”, så att inte bara bil ingår. Miljöpartiet vill därutöver sänka momsen på bilpooler ”så att fler kan dela bil”, medan Socialdemokraterna inte vill ändra momsen men ha med frågan i en större skatteöversyn.
Järnvägen
Regeringspartierna lyfter fram hur de ökat finansieringen för ny och befintlig järnväg. Moderaterna vill ”satsa på underhållet av befintliga stambanor och tågspår”, Kristdemokraterna vill prioritera en fortsatt upprustning av befintliga järnvägar, samt ”utbyggnad av nya sträckor som behövs för att öka kapaciteten och funktionaliteten”. Liberalerna vill att omkring 80 procent av nya infrastrukturinvesteringar ska gå till järnväg.
Alla fyra oppositionspartier vill återuppta planeringen för nya stambanor i södra Sverige, dock inte för höghastighetståg. De hoppas på en bred överenskommelse där fler partier är med. Centerpartiet vill med ett ”Sverigelyft” bygga ut järnvägssystemet och bygga bort underhållsskulden till 2035. Miljöpartiet vill öka järnvägsanslaget med 35 procent 2026-2036 jämfört med regeringen, vill liksom Vänsterpartiet förstatliga underhållet, återreglera järnvägssystem med en mer sammanhållen struktur och ”minska privata inslag på lönsamma sträckor”. SJ ska få ett tydligt samhällsuppdrag utan vinst- och avkastningskrav, och satsa på lägre biljettpriser, bättre punktlighet och en överflyttning av resor och gods från väg till järnväg. Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna vill reformera Trafikverket för att få mer resultat för pengarna.
I Naturskyddsföreningens enkät säger enbart Sverigedemokraterna nej till att införa ett långsiktigt statligt anslag för nattågstrafik; Moderaterna är tveksamma och övriga säger ja. Centerpartiet anslår 300 miljoner kronor för att 2027 utveckla nattågstrafiken med långsiktiga satsningar till både norr och söder, medan Miljöpartiet vill satsa 250 miljoner kronor per år för att stärka nattågstrafiken i Norrland. De och Socialdemokraterna vill införa fler nattåg till Europa och skapa en europeisk tågunion för enklare gränsöverskridande tågresor.
Flyget
Både Moderaterna och Socialdemokraterna vill gynna elflyget och Centerpartiet ta fram en nationell strategi för fossilfritt flyg som ska locka investeringar, skapa jobb och påskynda utvecklingen av ny infrastruktur och nya, kortare flyglinjer. Kristdemokraterna vill att flyget ska ses som en del av kollektivtrafiken och vara klimatneutralt senast 2040.
Mot denna breda enighet står å ena sidan Miljöpartiet, som inte föreslår någon stimulans för hållbart flyg utan vill förbjuda privatjet och införa vad de kallar ”en rättvis flygskatt”, och å andra sidan Sverigedemokraterna som utan hållbarhetskrav vill ”värna ett fungerande inrikesflyg”. De vill också stärka Bromma flygplats, i linje med Moderaterna som vill utöka stödet till regionala flygplatser, medan Socialdemokraterna vill fokusera på Arlanda.
Sammantaget
Delat resande är till stor del en regional och lokal fråga, eftersom kollektivtrafiken sköts av kommunen eller landstinget/regionen. Därför ger inte en nationell sammanställning hela svaret, men skillnaderna mellan blocken är ändå stora och tydliga.
Tvärtemot vad som ofta anges i debatten, är det inte Centerpartiet som sticker ut bland de rödgröna partierna, utan Socialdemokraterna som är mer försiktiga än de andra tre. Bland Tidöpartierna sticker Sverigedemokraterna ut som minst intresserade av att gynna delat resande och direkt avvisande till att stimulansen ska kopplas till en klimatdriven omställning.
I valrörelsetider är det också glädjande att vissa frågor förenar över blockgränserna, med bred samsyn kring flygets omställning, kring att det ska löna sig bättre att färdas gemensamt och kring järnvägens viktiga roll i vardagsresande.
Här hittar du hela 2030-sekretariatets partigenomgång.
Mattias Goldmann är grundare och vd på 2030-sekretariatet och en av Sveriges kunnigaste och mest tongivande aktörer inom hållbara transporter.