Tåget rullar in på Falkenbergs station. I turistinformationen nämns saker som långa sandstränder, Falkenbergsrevyn, Gekås Ullared och Lilla Napoli. Men den här resan går till ett datacenter i ett industriområde.
Vi backar bandet. Sedan 2025 sköter hostingboladet Glesys driften av SweClockers och FZ. Samarbetet initierades av Claes Hohner, som var forummoderator på SweClockers långt innan han gjorde sin första arbetsdag på Glesys. Idag leder han "Sveriges kanske nördigaste säljteam".
Huvudkontoret ligger här, liksom företagets första (idag ett av sju) datacenter. Efter flera år på Glesys, idag i rollen som Head of Sales, vet Claes det mesta om Falkenbergsanläggningen och hur kraven har ökat över tid.
Initialt byggdes Falkenberg för typiska affärs- och molnbehov anno 2020, 7 kW per rack. Sedan dess har vi byggt ut det för nuvarande AI-behov med 43 kW per rack luftkylt eller 250 kW+ DLC, vilket nog är mer vattenkylning på en plats än en SweClockers-träff ...
AI-laster, ja. För Glesys är det förstås viktigt att hänga med när efterfrågan på avancerad AI-infrastruktur ökar snabbt. Det handlar trots allt om att kunna leva upp till ett av företagets kärnvärden och säkerställa att kapaciteten finns på hemmaplan.
40 miljoner kronor har investerats i utbyggnad av datacentret i Falkenberg och en specialdesignad AI-pod med kapacitet på 2 MW. Claes lyfter hur viktigt det är att satsningen inte krockar med ett annat av Glesys kärnvärden: att det ska vara miljömässigt hållbart.
Datacenter står för 4% av världens koldioxidutsläpp. Det är lika mycket som flyget, och AI-utvecklingen driver på mot 8% under tidigt 30-tal. Vi tror att träning och drift i Norden samt fullskalig värmeåtervinning är de viktigaste verktygen för att bromsa det och slippa få ett begrepp som 'AI-skam’.
Glesys växer och frodas i Falkenberg, men driver datacenter även på andra håll. Faktum är att majoriteten av anläggningarna ligger utanför Sveriges gränser. Det andra datacentret på svensk mark ligger i Stockholm, och det är där SweClockers och FZ har sin driftmiljö. Resterande fem hittar vi i Finland, varav ett är av en lite annorlunda sort. Ett bergrum i Björneborg (Pori på finska) håller just nu på att rustas för AI-laster.
Datacenter i bergrum är lite dyrare att både bygga och kyla, så de är inte optimala för alla behov. För en del scenarion är det dock oslagbart att ha sin data och beräkningskraft skyddad av flera meter solid granit.
Nyligen offentliggjordes dessutom en jättesatsning i finska Uleåborg (Oulu), där en tidigare fabrik konverteras till ett datacentercampus. På sikt kan anläggningen byggas ut till en kapacitet på omkring 300 MW.
Sju datacenter (och ett åttonde under uppbyggnad) i Norden är bara en del av Glesys bidrag till en större, allt viktigare fråga. Den om europeisk datasuveränitet. En annan del är det egna backbone-nätet som binder samman anläggningarna i Norden och sträcker sig vidare ner till kontinenten. Claes öppnar nätkartan och förklarar hur Glesys jobbar för att vi i Europa ska slippa vara beroende av infrastruktur vi inte kontrollerar.
Vi byggde vårt backbone-nät för att kontrollera kvalitet och kostnad, men det har blivit en nödvändighet för att kunna erbjuda nordisk datasuveränitet och resiliens. Det är inte så lätt att släpa ett ankare genom Haparanda eller Öresundsbron, vilket tyvärr är något vi behöver ha i åtanke i dessa tider.