Med tre veckor kvar till valet kan fortfarande mycket hända. Svenska val brukar bli jämna och många väljare bestämmer sig sent. Men sker inget tydligt skifte i opinionen kommer den nuvarande regeringen att behöva avgå. Magdalena Andersson får då möjlighet att försöka bilda regering. De röda linjerna mellan oppositionspartierna är dock så skarpa att ett fullt tänkbart utfall är att Sverige går till extra val.
Sett till de sammanvägda opinionsmätningarna skulle ett val i dag ge regeringssidan omkring 160 mandat, med Liberalerna utanför riksdagen. Oppositionen skulle samla omkring 190 mandat, med god marginal till de 175 som krävs för majoritet. Samtliga fyra oppositionspartier har sagt att de avser att rösta bort den nuvarande regeringen. Riksdagen kommer sannolikhet också att välja en ny talman. Därefter inleds talmansrundorna.
Även om allt går snabbt tar det tid. Den nya talmannen väljs den 28 september. Därefter inleds sonderingarna för en ny regering. En första statsministeromröstning kan i ett snabbt scenario hållas omkring en månad efter valet.
Utmaningen är densamma som under de senaste valen. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet är vana att samarbeta. Men de tre partierna har inte haft egen majoritet sedan 2002. Det kommer de sannolikt inte heller att få i detta val. Och här börjar problemen.
Regeringsbildningen efter valet 2018 tog 134 dagar. I en statsvetenskaplig studie ledd av professor Jan Teorell är en av slutsatserna att partier bör undvika kategoriska utfästelser i regeringsfrågan före valet. Åtta år senare har de röda linjerna snarare blivit tydligare.
”En fungerande regeringsbildning kräver därmed stora kompromisser”
Vänsterpartiets kongress beslutade i april att partiet ”inte kommer att stödja eller släppa fram en regering som vi inte ingår i”, vilket Nooshi Dadgostar kallat en ”riktig röd linje”. Miljöpartiet ser gärna V i regeringen och Socialdemokraterna har inte stängt dörren. Men Centerpartiet har lovat väljarna att inte stödja en regering där V ingår. För att lösa knuten måste alltså något parti överge ett centralt besked, i V:s fall dessutom ett kongressbeslut.
Tiden är också knapp. Den 15 november ska budgetpropositionen vara lagd. Annars kan en ny S-ledd regering tvingas regera på en högerbudget. MP lämnade regeringen när det skedde 2021, och att V skulle acceptera det framstår som högst osannolikt.
Ett annat alternativ som diskuteras är en regering med Socialdemokraterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna. Men med dagens opinion behöver även den Miljöpartiets stöd. MP har avvisat KD som regeringspartner och sagt att partiet självt vill ingå i en regering det ska stödja. KD har i sin tur avfärdat rollen som stödparti åt en S-regering.
Dessutom hör MP och KD till de partier som står längst ifrån varandra i svensk politik. Kärnkraften är det tydligaste exemplet. MP tänker inte släppa fram en regering som fortsätter kärnkraftsutbyggnaden, samtidigt som KD varit en av dess starkaste förespråkare. Avståndet är stort även i utrikespolitiken, inte minst kring Mellanöstern.
En fungerande regeringsbildning kräver därmed stora kompromisser och att röda linjer överges. Det kan bli politiskt kostsamt. Kraftiga svängningar i regeringsfrågan har pekats ut som en förklaring till Liberalernas långvariga problem.
”Vilka röda linjer gäller efter valdagen?”
Det är dessutom svårt att se vilket parti som i dag skulle känna sig tvingat att kompromissa. C, V och MP går in i slutspurten på starka opinionsnivåer. Socialdemokraterna har samtidigt fallit från nästan 35 procent tidigare under mandatperioden till omkring 30 procent. Om väljarna belönar C, V och MP på valdagen lär partierna tolka det som stöd för de positioner de gått till val på, knappast som ett mandat att överge dem.
Med tre veckor kvar till valet är det rimligt att kräva tydligare besked från oppositionen om regeringsfrågan. Vilka partier kan sitta tillsammans? Vilka röda linjer gäller efter valdagen? Och vilka besked är partierna beredda att ompröva?
Talmannen har bara fyra försök att få en statsministerkandidat accepterad av riksdagen. Misslyckas samtliga ska extra val hållas inom tre månader. Sverige kan därmed gå till val igen redan våren 2027.
För företag och organisationer som planerar sin dialog med politiken är detta inte en akademisk diskussion. En utdragen regeringsbildning och ett extra val skulle öka den politiska osäkerheten och försämra investeringsklimatet när svensk ekonomi äntligen börjat ta fart igen. Med dagens opinionsläge och partiernas besked krävs att något förändras för att undvika detta. Antingen måste opinionen skifta före valdagen eller något parti överge centrala besked efter valet.
Per Rosencrantz, kommunikationsrådgivare på Bellbird och tidigare opinionsanalyschef för Moderaterna.