Detta är en kommentar. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Donald Trump överväger att döpa om Lake Ontario, på gränsen mellan USA och Kanada, till Lake America. Varför? USA räknar enligt Trump inte med att göra mycket affärer med den kanadensiska provinsen Ontario i framtiden.
Trump påverkar ibland kanadensisk politik mer än Kanadas egna politiker, men kanske inte alltid med ett utfall som gynnar honom själv. Det betraktas som ett faktum att Trumps comeback i Vita huset 2025 påverkade valresultatet i Kanada några månader senare.
Den nyvalde Trump pratade om att USA subventionerade Kanadas ekonomi och försvar med jättebelopp – och ville göra landet till USA:s 51:a delstat. Han hotade med tullar som permanent skulle slå ut Kanadas bilindustri. I ett inlägg på Truth Social lovade han ändå generöst att Kanada skulle få behålla sin nationalsång: ”O Canada kommer att fortsätta att spelas, men nu som hymn för en STOR och MÄKTIG DELSTAT inom den största nation som världen någonsin har skådat!”
Trumps offensiv väckte starka nationalistiska känslor i Kanada, och det nederlagstippade liberala partiet vann valet förra våren. Mark Carney kunde fortsätta som premiärminister – och han har sedan varit en av de utländska regeringschefer som tydligast har utmanat den amerikanske presidenten.
Sammanbrottet i tullförhandlingarna i fredags, och det kanadensiska svaret med egna tullar ”dollar för dollar” är ett uttryck för Carneys hårda linje. Som verkligen inte är utan risker, eftersom Kanadas ekonomi är extremt beroende av exporten till USA.
Men Mark Carney har alltså personlig erfarenhet av att en uppskruvad konflikt med Donald Trump kan förändra spelplanen i kanadensisk politik, och göra det till hans fördel. Den offensiva trumpismen gav Carney makten i Kanada.
Just nu kretsar mycket av den politiska diskussionen i Kanada kring den kommande folkomröstningen i provinsen Alberta. Den handlar om ifall Alberta ska förbli en provins i Kanada, eller inleda en process som kan leda till en ny – bindande – folkomröstning om att bli självständigt.
Mark Carney har kallat processen i Alberta för en farlig bluff och liknat den vid Brexit. Carney var chef för Bank of England när britterna röstade för att lämna EU. Han har alltså erfarenhet av att hantera dramatiska ekonomiska konsekvenser av folkomröstningar.
Det är inte troligt att regeringen i Ottawa väljer att utlösa ett tullkrig med USA för att påverka utfallet i omröstningen. Men om konflikten med amerikanerna fortsätter när Alberta röstar den 19 oktober har det uppenbara förutsättningar att påverka resultatet.
En Trumpeffekt i Alberta kan också gå i två olika riktningar. Det mest troliga är nog att den stärker en kanadensiska nationalismen ytterligare, och gynnar den sida som vill att provinsen ska stanna i Kanada – det är lätt för ”stay-sidan” att beskriva riskerna för Alberta att på egen hand möta hot från USA.
Men Alberta är styrt av konservativa och Mark Carney själv är mindre populär där än i landet som helhet. Det finns också en – inte särskilt stark – rörelse i Alberta som faktiskt vill göra som Trump, och ansluta provinsen till USA.
Den sida som vill ha ett självständigt Alberta kan förstås beskriva situationen som att regeringen i Ottawa drar in provinsen i sitt tullkrig med USA. Och hävda att ett självständigt Alberta skulle kunna förhandla fram ett fördelaktigt avtal med USA.
Effekten av ett utdraget tullkrig är alltså inte given. Men det kan leda till att Trump räddar Mark Carney igen – den här gången från att se sin nation slitas sönder.