ANALYS
ULF KRISTOFFERSON
Miljarderna regnar – men vem ska betala?
・Uppdaterad:
Aldrig tidigare har doften av valfläsk varit så påträngande.
Årets valrörelse har utvecklats till en tävling i vem som kan utlova störst förbättringar av hushållens ekonomi. Idag var flera partier ute med nya vallöften som skulle kosta åtskilliga miljarder kronor att genomföra. Moderaterna lovade att ta bort avgifterna på förskola och fritidshem, Socialdemokraterna lovade fria busskort till unga.
Drunknar i mängden
I normala fall skulle sådana satsningar väcka rejäl och långvarig uppmärksamhet. Nu drunknar de i mängden. För så här har det hållit på, dag efter dag. Miljarder har regnat över barnfamiljer, ungdomar, pensionärer och ”hårt arbetande svenskar”, som det heter.
Löfteskarusellen började på allvar under Almedalsveckan. Då presenterade Kristdemokraterna sitt förslag om en rekordstor höjning av barnbidraget, Liberalerna lovade att halvera den statliga inkomstskatten och Vänsterpartiet ville införa en bebispeng. För att ta några exempel. Det var många, stora och dyra, utspel.
Låna till allt – vem betalar?
Alla partier har varit delaktiga i det här racet. Den konsensus som tidigare fanns bland alla politiker om att nya stora reformer ska vara finansierade är som bortblåst. Numera kan man låna till allt. Vem som ska betala och hur det ska betalas skjuts på framtiden.
Att det här valet har blivit så hårt fixerat vid plånboksfrågor kan ifrågasättas. Hushållen har redan fått stora stöd, de svenska bränslepriserna hör till de lägsta i Europa och inflationen är låg.
Men ingen vågar ställa sig vid sidan av. Jag har bevakat valrörelser sedan 1980-talet. Aldrig tidigare har doften av valfläsk varit så påträngande.