INSÄNDARE. Dagens Nyheters läsare ger sin syn på läget i Sverige och världen samt DN:s innehåll torsdagen den 18 juni.
SD-ledaren Jimmie Åkesson säger att landslagsspelaren Yasin Ayari är hjärtligt välkommen att leva i Sverige. Han kanske hoppas på att svenskar känner lättnad, och kanske vill rösta på hans parti. Med hot i bakgrunden försöker han göra sig till högsta moralisk auktoritet i landet. För vi lyssnar ju mest på den farligaste ledaren, de snälla skadar oss inte. Vi har mer uppmärksamhet på de som hotar. När han tycks generös är det en extra lättnad. Så byggs en relation upp. Så har Trump agerat, systematiskt. Deras krav att förbjuda slöja på allmän plats för kvinnor med motiveringen att de kan vara tvingade till det är samma som att kräva att alla män bör ha bar överkropp på badstranden med motiveringen att deras fruar kanske tvingar dem att bära skjorta eller tröja. Det är som så ofta en ursäkt, en skenmanöver, med egentligt syfte att sabotera för muslimer – SD:s stora huvudfråga. Under fotbolls-VM behövs ett undantag.
Håkan Lennerstad, Karlskrona
Andra generationens invandrare har skapat fotbollslycka i hela landet. Det hade inte gått utan första generationens invandrare från tiden när Sverige fortfarande hade en generös migrationspolitik.
Karin Brunsson, Uppsala
Om det finns något som kan definieras som ”existentiell hälsa”, så måste det väl också finnas något som kan definieras som ”existentiell ohälsa”? Vad kan då existentiell ohälsa vara? Någon stiftelse som kan svara på det?
David Lundqvist
Det är skillnad på folk och folk. Enligt de regler som Allmänna arvsfonden lyder under ska handläggare inte träffa dem som söker pengar från fonden i förväg. Ändå har Fållöknastiftelsens ordförande fått träffa ordföranden för Arvsfondsdelegationen, som styr över Allmänna arvsfonden. Träffen gällde hur man ansöker om medel från fonden. Stiftelsen drivs av statsministerns fru, Birgitta Ed. Men det är först om ansökan beviljats som man blir inbjuden till ett introduktionsmöte. Människorna runt statsministern lever tydligen i en annan värld med andra privilegier än vi övriga.
Iwan Langermo
Statsministerfru Birgitta Eds intention att öppna en kursgård med inriktningen ”existentiell hälsa” utlöser ett ramaskri hos ledande personer inom Folkhälsomyndigheten. Jag är inget fan av Birgitta Ed men i det här fallet har hon en poäng. Att för oss medborgare utöver kronor och ören också söka en djupare mening i tillvaron är förmodligen nedlagt i generna. Se bara på religionens utbredning i världen. Att som Folkhälsomyndighetens företrädare åberopa brist på vetenskaplig evidens visar bara på hur inskränkt man är till livets olika variabler. Kan Folkhälsomyndigheten med vetenskaplig evidens utröna vad mysteriet liv är? Förmodligen inte, ändå existerar vi utan att veta varför. Så är livet konstruerat.
Ingemar Dacke, Nykroppa
Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) är irriterad över att EU-kommissionen trilskas om det svensk-franska förslaget om extra tullar och exportcertifikat på varor från israeliska bosättningar på ockuperat palestinskt territorium. Men som Kerstin Bergeå, ordförande för Svenska freds, påpekar i en debattartikel i Dagens ETC är regeringens händer inte helt bakbundna av EU, vilket regeringen tidigare, mot bättre vetande, hävdat. Om EU-medlemmarna Belgien, Irland, Nederländerna, Slovenien och Spanien kunde införa bilaterala sanktioner borde väl Sverige kunna det också? I stället för en regering som spelar för galleriet och hittar på ursäkter för att inte göra något på egen hand behöver vi en regering som vågar agera mot misstänkta folkrättsbrott, både bilateralt och i koalition med villiga länder. Får vi det i höst?
Niclas Kuoppa, Stockholm
Den amerikanske byggaren, som förståndsmässigt oftast framstår som en liten mobbare med legobitar, men som nu sitter på sin självbyggda guldtron, har upptäckt en ny effektiv ”leksak”: ”It’s amazing what bombs can do”, säger han när han i Versailles skriver under ett avtal med Iran, och hotar Iran med nya bomber om de inte följer även muntliga ”överenskommelser” som han påstår finns. Man upphör aldrig att förvånas över vad som kan komma över den mannens läppar.
Solveig Rosenlind
Jag var naiv nog att hoppas på att USA:s angrepp på Iran skulle bidra till att störta en vedervärdigt förtryckande regim. Enligt Trump var just detta ett huvudsyfte med det amerikanska angreppet. Under de månader som kriget fortgått har det iranska folkets frihetskamp alltmer glömts bort. Inte minst gäller detta medias bevakning av konflikten. Det avtal som nu träffats om att stridigheterna ska upphöra är naturligtvis ett gigantiskt misslyckande för Trump. USA:s högst berättigade sanktioner mot Iran ska upphöra. USA förbinder sig att bidra till att 300 miljarder dollar för återuppbyggnad av Iran frigörs, vilket väl i hög grad kommer att bekostas av det amerikanska folket. Och Trumps och USA:s renommé i världen har skadats ytterligare. Men de största förlorarna av alla är det iranska folket. Den gnista av hopp om frihet som funnits förefaller släckt. Och tyrannerna i den iranska ledningen har snarast stärkt sin maktställning.
Håkan Ceder, pensionär
Angående Invandrare inom vården: Behövs inte all denna vårdpersonal i invandrarnas hemländer? Risken är väl att vi dränerar hemländerna på vårdpersonal. Dessutom har vi hög arbetslöshet i Sverige. Så, ur denna källa bör man i första hand ösa.
Jan Riekkola, Stockholm
Tre ekonomiprofessorer skrev nyligen på DN Debatt att forskningens värde uppstår först när fakta tolkas. Det är förvisso så att fakta kan tolkas på olika sätt, men det motsäger inte att fakta som granskats av många sakkunniga får anses som sanna. Om ämnet har hög relevans är kraven på tillförlitliga fakta stora. Jag menar att många fakta om klimatet uppfyller dessa krav. Dit hör att uppvärmningen av haven och marken till följd av stigande halter av klimatgaser är orsakad av människan. Människans ingrepp i naturen har ökat med tiden: avskogning, eldning av ved, exploatering av mark och förstås fossil förbränning. Biomassan har minskat kraftigt globalt liksom antalet träd, vilket minskat upptaget av koldioxid. Tillsammans med de fossila utsläppen har det lett till att koldioxidhalten ökat från 280 till 432 ppm. Koldioxid bryts inte ned i atmosfären utan måste passera fotosyntesen. Vid nedbrytning av växter och djur omsätts det allra mesta i korta kolkretslopp, men i havet sjunker döda plankton och valar till bottnen och sedimenteras. På land lagras en del i decennier till några sekler i träd och i jorden under markytan. Före människan var upptaget i marken större än utsläppen till atmosfären, men så är det inte längre. Försöken att fånga in koldioxid och lagra lång tid har bara lyckats till någon promille av utsläppen. För att tolka fakta om klimatet behövs kunskap om ekosystem och naturkapital, något som inte beaktades och ekonomerna på 1900-talet, men som nu har högsta relevans. Dagens ekonomi som medför en konsumtion där 75–80 procent förvandlas till deponi eller förbränning i stället för att ingå i kretslopp duger inte.
Jan-Olof Blomberg, Borlänge
Tack, DN, för att ha gett mig ett ansikte åt styggelsen Kilenkrysset! En fråga: Vem är skyldig att återställa skogen där när infrastrukturen ändras och platsen överflödig? De här fula transportnaven poppar upp för de passar nutida lastbilstrafik men det kommer snart ändras.
Per Wihl, Johanneshov
Hur kan trafikborgarrådet Lars Strömgren få ställa till med ett rent h-vete på Sveavägen? På alla små utfartsgator i Vasastan är det tvärstopp, då de inte kommer ut på Sveavägen. Undrar om Strömgren är en sann miljöpartist?
Christina Vahlberg, Vasastan
Stockholm har tydligen dåligt avtal med företag som sköter allmänna toaletter. Plötsligt har de stängts av utan att ersättas med andra. Vid exempelvis Östra station, dit folk åker långa sträckor, finns ingen toalett. Åker man buss eller tåg långa sträckor behöver man toalett vid bytesplatsen. Är man över 80 år behövs en toalett inom 1,5 timmar. Det går inte att vänta längre, men det förstår antagligen inte stadens beslutsfattare. Sätt dit tillfälliga toaletter om ni inte öppnar den gamla eller installerar en ny omgående. Samma på många andra platser. Det har alltid varit för få toaletter.
Sven Jönsson, 94 år, Åkersberga
Elisabeth Svantesson (M), Gunnar Strömmer (M), Johan Forssell (M) och flera andra politiker och ministrar i Tidöpartierna valtalar dagligen i SR och SVT utan minsta motstånd och ifrågasättande ... Propaganda!
Ettore Nobis
”141 tjänster försvinner i sparpaketet på SVT.” Då kanske vi slipper fem kommentatorer vid varje idrottsevenemang.
Erik Kjellén, Södertälje
Åsikter om DN
Apropå ”Karta: Riskerar ditt hus att översvämmas av havet?”: Jag är inte klimatförnekare. Tvärtom anser jag att kommuner bör planera för framtida havsnivåhöjningar. Men jag efterlyser större ödmjukhet inför osäkerheterna i prognoserna. För omkring 35 år sedan publicerade tidningen Land illustrationer som visade att stora delar av Falsterbohalvön skulle ligga under vatten redan vid denna tid. Så blev det inte. Själv har jag under mer än 75 år följt havsnivån i Falsterbo genom att jämföra med fasta referenspunkter: hövder från 1950-talet, ett dräneringsrör som lades ned 1955 vid min badplats samt anläggningar i Skanörs hamn. Mina egna observationer ger inte intryck av de dramatiska förändringar som ibland beskrivs. Visserligen steg havsnivån med omkring två meter den 17 oktober 1967 när orkanen Lena härjade som värst i Sydskåne. Även om mycket hamnade under vatten blev skadorna hanterbara, inte minst därför att vattnet snart drog sig tillbaka. Under de senaste 50 åren har sydkusten eroderat, men sandmassorna har samtidigt samlats på Falsterbos östersjösida i sådana mängder att stranden efter stormen Babet 2023 blev betydligt bredare än tidigare. På den platsen har landet snarare erövrat havet än tvärtom. Dessutom är Vellinge kommun en av de kommuner som längst har arbetat med skydd mot framtida översvämningar genom omfattande kustskydd. När framtida översvämningskartor presenteras borde sådana åtgärder redovisas tydligare. Annars riskerar allmänheten att få en missvisande bild av den faktiska risken. Den riskbild som presenteras för Skanör-Falsterbo gäller inte längre på samma sätt sedan skyddsvallen har byggts. Det är fullt möjligt att ta klimatfrågan på allvar och samtidigt ställa frågor om prognoser, antaganden och hur resultaten presenteras.
Rickard Nordström, Högsjö
Vill du också skicka in korta texter (under 1 000 tecken inklusive blanksteg) och bilder eller bildinsändare till vinjetten ”Noterat av DN:s läsare”? Mejla i så fall insandare@dn.se! Ett mindre urval av publiceras på insändarsidan i tidningen tisdag–fredag och ett större urval på dn.se/insandare helgfri måndag–fredag. Mer om hur man skriver insändare i DN kan du läsa här. Detta var sista publiceringen före sommaruppehållet av ”Noterat av DN:s läsare”, som är tillbaka den 10 augusti.