Det var ett något otippat vallöfte som Moderaterna presenterade på tisdagsförmiddagen. Efter ett besök på en förskola i Mariefred meddelade Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson att förskolan bör bli avgiftsfri.
För en typisk familj med två barn ska det innebära en ekonomisk lättnad med upp till 2.100 kronor i månaden.
Tanken går osökt till 1998 års definierande vallöfte – Socialdemokraternas förslag om maxtaxa i förskolan. Det kom som en blixt från en klar himmel, och inte ens Göran Perssons vallokomotiv Margot Wallström fick veta något i förväg. Och det presenterades i precis samma skede i valrörelsen som nu.
Kanske kan Moderaternas slopade förskoleavgift ge utväxling i valrörelsen. Kanske är det en reform som ger en rimlig stimulans till hushållen, som leder till att den privata konsumtionen får en skjuts. Kanske tänker sig någon att det ska stimulera barnafödandet (även om ingenting tyder på att den lägre nativiteten har ekonomiska orsaker).
”Den principiella frågan om att allt inte kan vara avgiftsfritt.”
Men det finns ett problem som Moderaterna borde beakta, och det hänger samman med partiets grundläggande värderingar, i detta fall fördelningen mellan stat och medborgare. Partiet har under decennier betonat det personliga ansvaret, vilket bland annat innebär att man är med och betalar för de samhällstjänster man nyttjar.
Det handlar givetvis inte om att man ska betala hela kostnaden ur egen ficka – välfärdsstaten är en självklarhet även för moderater. Nej, det gäller snarare den principiella frågan om att allt inte kan vara avgiftsfritt – det skulle medföra en svällande stat, där skattetrycket stiger. Och framför allt handlar det om principen att pengarna tillhör medborgarna, som är bättre än staten på att bedöma hur de ska användas bäst.
Om det nya vallöftet är en bekräftelse på ett långsiktigt vägval för Moderaterna är det beklagligt. Partiet bör vara varsamt med sina principer.
Innehåll från RiksbyggenAnnons
Så kapade föreningen värmenotan med hjälp av AI
Gamla lamellhus, dragiga lägenheter och en uppvärmningskostnad som skenade.
För Brf Umeåhus 14 blev lösningen en AI-tjänst som finjusterar värmen dygnet runt. På ett år föll förbrukningen nästan med 25 procent.
– Vi har sparat värmekostnader och fått ett jämnare klimat, säger ordföranden Roland Lundberg.
I samband med att Brf Umeåhus 14 i Umeå började se över sina kostnader var utgångsläget typiskt för äldre bestånd: byggt 1967, fyra huskroppar med 36 lägenheter. Frågan i styrelsen var densamma som i många andra föreningar – hur få ner värmenotan utan att försämra komforten?
När Riksbyggen, som förvaltar fastigheten, presenterade sin AI-tjänst för värmeoptimering, där sensorer i lägenheterna används för att styra värmesystemet mer effektivt, bestämde man sig för att testa.
– Vi har ett gammalt bestånd med dålig isolering och värmeförbrukningen var hög. När Riksbyggen började erbjuda värmeoptimering med AI nappade vi direkt. Vi hade nog aldrig hittat på det här själva om inte de lyft frågan, säger Roland Lundberg, som är ordförande i Umeåhus 14.
Att låta en algoritm styra värmen väckte samtidigt en del frågor. Vissa boende var rädda att det skulle bli kallare, andra tyckte att sensorerna lät som en form av övervakning.
– Några kände sig obekväma med att ha en ”datorlina” i lägenheten. Därför satte vi sensorer i ungefär hälften av lägenheterna, framför allt i ytterlägenheterna. Det blev en kompromiss som fungerade bra och dessutom höll nere kostnaden, berättar Roland Lundberg.
Själva installationen beskriver han som enkel: en liten puck på väggen, inga kablar.
– På någon dag var allt klart…
Resultatet: 113 000 kronor sparade
Mellan mars 2023 och mars 2024 sjönk förbrukningen från 707 000 till drygt 533 000 kilowattimmar – en minskning på 24 procent.
– Besparingen landade på runt 113 000 kronor. Det kanske inte låter så mycket jämfört med större föreningar, men för oss betyder det mycket. Vi har driftskostnader på cirka 1,8 miljoner kronor och höga räntor som pressar ekonomin. Då frigör en ”hundratusenlapp” utrymme till underhåll och sparande, säger Roland Lundberg.
Förutom den ekonomiska vinsten har förändringen också påverkat vardagen i husen. Frågan om inomhusklimatet har länge varit återkommande bland de boende, men med AI-styrningen ser bilden annorlunda ut.
– Många säger att det blivit jämnare och behagligare. Systemet reglerar ner när det blir varmt ute och upp när kylan kommer tillbaka. Några tycker fortfarande att det känns kallt, men vi kan visa i mätningarna att temperaturen är rätt. I ett hörn mot en yttervägg kan det såklart dra lite, men överlag har det blivit mycket bättre, säger han.
Dubbel effekt
Roland Lundberg ser tydligt vad AI-styrningen har inneburit för föreningens ekonomi och komfort. På Riksbyggen bekräftar man bilden. Projektledaren Mattias Palmqvist lyfter fram resultatet:
– Just det här fallet sticker ut eftersom man samtidigt gjorde en ventilationskontroll som visade att huset var överventilerat. När det åtgärdades tillsammans med AI-optimeringen fick man en dubbel effekt.
Bakom de förbättrade siffrorna finns en teknik som hela tiden arbetar i bakgrunden. Det som de boende upplever som jämnare värme handlar i praktiken om att systemet lär sig huset och anpassar sig efter vädret. Mattias Palmqvist förklarar hur det går till:
– AI:n lär sig byggnadens värmebeteende och använder väderprognoser, solinstrålning och temperaturer både ute och inne för att styra värmen. Målet är att hålla den valda inomhustemperaturen så energisnålt som möjligt.
Färre klagomål
För Roland Lundberg märks effekten i vardagen som ordförande.
– När man sitter i en styrelse hör man nästan bara klagomål. Så är det. Därför är det skönt att kunna säga: vi har sparat värmekostnader och fått ett jämnare klimat. Det är något positivt att förmedla, och det känns bra.
Mattias Palmqvist ser samma nytta:
– Föreningen får ett verktyg som visar hur temperaturen faktiskt ser ut i fastigheten. Det blir lättare att förklara för medlemmarna varför vissa upplever det olika, och styrelsen får ett underlag för att jobba vidare med eventuella justeringar.
I praktiken har det inneburit en investering som betalat sig för Brf Umeåhus 14.
– Det här kostar en slant, men långsiktigt sparar man pengar. Och ju större förening, desto mer lönar det sig. Har man hus från 60-talet eller äldre, med dålig isolering, så kan det ge väldigt bra resultat, säger Roland Lundberg.