Den uppfattningen är mer utbredd än man kan tro. En Ipsos-undersökning som Svenska Dagbladet redovisade tidigare i år visar att en tredjedel av svenskarna ser ekonomin på det sättet. Oroande nog hörs den retoriken även från olika håll i politiken. Det talas om vems tur det är att få mer, som om välståndskakan redan är färdigbakad och väntar på att delas upp mellan grupper. Växande förmögenheter hos några påstås vara ett bevis på att andra därmed blivit fattigare.
Men tillväxt är i grunden ett plussummespel. Vinstdrivande företag är Sveriges tillväxtmotor. De som försöker bekämpa rikedomen kommer inte ha råd att bekämpa fattigdomen. En studie av nobelpristagaren William Nordhaus visar vad det betyder i praktiken: framgångsrika entreprenörer, som Bill Gates, behåller bara drygt 2 procent av det värde de skapar. Resten, det vill säga 98 procent, går tillbaka till konsumenter och samhälle. Sverige blev rikt genom att göra kakan större, inte genom att omfördela den. Skog blev pappersindustri, malm blev stål, ingenjörskunnande blev exportframgångar.
Utan ekonomisk tillväxt, utan att resurserna faktiskt skapas, har Sverige inte råd med allt det andra som diskuteras i valrörelsen. Mer till försvaret, en bättre sjukvård, fler bostäder, en skola som lyfter alla. Allt kostar pengar som någon måste tjäna in först. Sveriges tillväxt är därför inte en fråga bland andra i valrörelsen. Den är förutsättningen för alla de andra frågorna.
Sveriges tillväxt måste bli valets viktigaste fråga. Det anser vi och de cirka 650 entreprenörer och företagsledare som under sommaren undertecknat Tillväxtuppropet – det brev vi skrev till Sveriges nästa statsminister. Vi kom med en tydlig uppmaning: gör det enklare och mer lönsamt att starta, driva och bygga företag samt investera i Sverige. Engagemanget är ett kvitto på hur viktig frågan är för näringslivet, och att tillväxt måste stå högst upp på agendan i valrörelsen.
Konjunkturinstitutet skruvade nyligen upp sin tillväxtprognos och konstaterar att återhämtningen kommit långt. Lågkonjunkturen väntas ebba ut och BNP väntas växa både i år och nästa. Sverige är på gång och mycket fungerar oerhört bra. Vi har globala företag och innovationer som förändrat vardagen för människor världen över, ledande universitet och forskningsmiljöer, en nästan helt fossilfri kraftproduktion och en kapitalmarknad som många andra ser på med avund. Nu finns möjligheten till en ny period av tillväxt så att fler får det bättre och som gör att vi har råd med de investeringar som krävs i försvar, infrastruktur, sjukvård och skola.
Men inget av detta sker av sig självt.
Det kräver en politik som i alla lägen gynnar entreprenörskap och risktagande och reformer som märks i företagens vardag; bra villkor måste bli ännu bättre. Vi tävlar ju med andra länder. Tillståndsprocesser måste gå snabbare och bli mer förutsägbara. Utbildningssystemet måste bättre matcha den kompetens företagen faktiskt efterfrågar. Det måste bli enklare att rekrytera internationell spetskompetens. Bostäder, transporter och elnät måste fungera där jobben och investeringarna finns. Skattesystemet behöver belöna arbete, ägande och risktagande.
Sverige har ett tydligt momentum med ett ljusnande konjunkturläge och en växande ekonomi. Bland entreprenörer, investerare och företag finns viljan att satsa. Vi är beredda att göra vår del av jobbet. Men det kräver en politik, och en attityd, som stimulerar nya idéer och gör det mer attraktivt att investera och utveckla idéer och företag i Sverige.
Den 13 september är det val. Fram till dess finns tid att göra tillväxten till valrörelsens viktigaste fråga.
Johan Andersson, ordförande Mellby Gård
Susanna Campbell, investerare och rådgivare
Staffan Salén, ordförande Salénia
Anders Kempe, vd Bellbird
Christoffer Järkeborn, vd Nimlas Group