I en svettig inomhushall möts två gäng 13-åriga killar i en innebandymatch. Det finns ingenting speciellt med matchen överhuvudtaget.
Det är regional serielunk, odramatiskt och vänskapligt.
Samtidigt filmas matchen från en kamera på läktaren och visas direkt via internet för anhöriga och andra som inte har har möjlighet att vara på plats. Men det borde den inte, slår nu Integritetsskyddsmyndigheten fast i en potentiellt revolutionerande ny skrivelse.
Den här typen av sändning strider i många fall mot lagen.
Sänder tiotusentals matcher
Streaming av barn- och ungdomsidrott i Sverige är i dag en massiv företeelse.
Under 2025 räknade Svenska fotbollförbundet med att runt 10 000 matcher från 3 000 olika föreningar skulle streamas och Svenska ishockeyförbundet med 50 000 hockeymatcher från 300 hallar.
För Svenska ishockeyförbundet har sändningarna också blivit en välkommen kassako.
Men när Sportbladet i december 2025 granskarna streamingen kunde vi peka ut en rad brister.
Sändningarna stängde ute barn från idrotten, påverkade hur barn- och ungdomsidrotten bedrevs och grova överfall eller andra kränkande bilder spreds via tjänsterna.
Dataskyddsexperter och barnrättsorganisationer slog då larm om brister i verksamheten. När Sportbladet testade ishockeyförbundets system för att skydda de aktiva hittade vi till exempel 26 överträdelser – på en timme.
Redan då avrådde Riksidrottsförbundet från att sända matcher för barn yngre än 13 år – och nu kommer en helt ny vägledning från Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) till alla som ska sända barn- och ungdomsidrott på ett lagligt sätt.
En skrivelse Sportbladet som första medie kan berätta om, och som beskriver lagkrav flera idrottsförbund sannolikt i dag inte lever upp till.
IMY skriver bland annat att alla som filmas – även publik och funktionärer – i samband med upptagningen ska informeras om det, vad den rättsliga grunden till filmandet är, hur länge bilderna kommer lagras, vem som kommer kunna ta del av dem, vilka rättigheter de själva har enligt GDPR samt för vilket ändamål filmandet genomförs.
Enligt myndigheten kan det här till exempel ske med tydliga skyltar, med ett för alla lättförståeligt språk, utanför det filmade området.
I december 2025 beskrev fotbollförbundet att ansvaret att informera spelarna föll på ansvarig ledare för lagen, och hockeyförbundet att det ”utöver att det numera är i stort sett självklart att det filmas givet hur pass etablerat Svensk Hockey TV är, sitter det informationsskyltar i ishallar.”
När Sportbladet besökte en hall i Bromma, för att fotografera kamerautrustningen, hittade vi då inga skyltar alls. Själva tekniken var också lätt att missta för en vanlig övervakningskamera.
Inte gjort någon analys alls
Alla föreningar och förbund som sänder barnidrott behöver dessutom ha ett fungerande system för att ta emot och behandla förfrågningar från de personer som förekommer eller förekommit i sändningar.
En sådan begäran ska vara gratis och hanteras senast inom 30 dagar.
2025 hänvisade Svenska fotbollförbundet sådana förfrågningar till distriktsförbunden och ridsportförbundet till tre olika parter.
Ovanpå det här kan förbund eller föreningar också vara skyldiga att göra en konsekvensbedömning innan de börjar sända matcher. Detta om sändningarna innebär en hög risk för enskilda personers rättigheter och friheter.
Enligt IMY kan det bland annat gälla om det är sändningar i stor skala (stora cuper eller under en längre tid) eller om ny teknik (intelligent videoanalys eller AI-teknik) används.
I december 2025 hade till exempel Svenska fotbollförbundet inte gjort någon analys alls av konsekvenserna för barnen.
Men det är inte ens säkert att förbunden eller klubbarna får filma barnen över huvud taget.
För att få streama ett idrottsevenemang för barn måste ett förbund eller förening enligt IMY i praktiken antingen kunna visa att den som filmas gett sitt samtycke, att det finns ett berättigat intresse eller att streamingen är nödvändig för en uppgift av allmänt intresse.
För att sändningen ska kunna luta sig mot den första punkten om samtycke måste alla som filmas först ha godkänt att de är med. Det gäller såväl barnen på planen som eventuell publik eller funktionärer som förekommer på filmerna.
Men för att medgivandet ska vara giltigt måste detta också ha skett frivilligt, genom en aktiv handling, med kunskap om vad det innebär och i ett jämlikt förhållande mellan den som filmas och den som filmar. Detta samtidigt som samtycket när som helst kan återkallas.
Det räcker alltså inte med att det finns möjlighet att säga nej – utan samtycket måste ske genom att den som ska filmas faktiskt genom en aktiv handling säger ja.
Något inget av de tillfrågade idrottsförbunden i Sportbladets granskning i december 2025 levde upp till.
I fotbollens app ”Min Fotboll” krävdes till exempel att lag med spelare som har skyddade personuppgifter aktivt gick in och stoppade filmer från deras matcher.
Då är samtycket ogiltigt
IMY lyfter också frågan om det ens är genomförbart för en lagidrott – eller en individuell idrott där många aktiva syns i bild samtidigt – att luta sig mot samtycke som skäl till sändningar. Detta på grund av risken för stark social press, då ett enda nej i ett lag kan innebära att matcherna inte kan sändas.
”Om någon känner sig pressad, tvingad eller riskerar att drabbas av negativa konsekvenser om hen säger nej, har samtycket inte lämnats frivilligt och är därför ogiltigt”, skriver IMY.
Myndigheten skriver att skälet kan vara lättare att använda för individuella idrotter där endast ett fåtal tävlande förekommer i bild åt gången. Exempel som lyfts är rid- och kampsport.
”I sådana sammanhang går det att respektera varje individs vilja utan att hela evenemanget påverkas”.
Men det är inte säkert att samtycke krävs för att sända. Detta om någon av det två andra punkterna, om egen- eller allmänintresse, uppfylls.
Innebandymatchen kan inte motiveras
När Sportbladet i december 2025 granskade streamingen motiverade också flera förbund sändningarna med olika typer av intressen.
Det kunde handla om att klubbar eller förbund kan tjäna pengar på sändningar, att de ger anhöriga möjlighet att följa de aktiva på distans, att det rör sig om nationella tävlingar med sportslig tyngd eller att det kan hjälpa till att locka fler barn och unga till idrotten.
Men för att det ska gälla som lagligt skäl måste den som filmar och distribuerar sändningarna enligt IMY kunna visa att de har ett berättigat intresse och att sändningen är nödvändig för att uppnå det intresset – samt att det aktuella intresset väger tyngre än intrånget i de filmade barnens integritet.
Men de måste ovanpå det dessutom undersöka om det finns en mindre känslig åtgärd för att uppnå målet.
”Om ni exempelvis kommer fram till att ökad rekrytering av spelare kan uppnås genom en annan metod som är mindre integritetskänslig än streaming, anses inte streamingen vara nödvändig”, skriver IMY.
De som filmar och sänder barnidrott måste dessutom väga olika intressen, som barnens integritet och föreningens behov, mot varandra. En process som kräver att de bland annat tar hänsyn till hur gamla barnen är, vilken nivå de tävlar på, hur de är klädda, om det finns aktiva med skyddade personuppgifter, vilka som kan ta del av materialet och om sändningarna går att se i efterhand.
Förmildrande kan vara om de aktiva har stor utrustning på sig, om sändningen saknar närbilder samt om den kan pausas vid till exempel skador eller bråk.
– Det kan till exempel vara mer integritetskränkande att sända en simhoppstävling än en ishockeycup. Barnens ålder spelar också roll. Så du måste verkligen titta ordentligt på vad som gäller i just din verksamhet, säger Fredrika Evans, jurist på IMY.
I IMY:s två exempel bedöms streaming av en lokal seriematch i innebandy för 13-åringar, med publicering av klippet utan åtkomstbegränsning, inte kunna motiveras med intresseavvägningen som grund.
Däremot passerar streaming av finalen i en nationell fotbollscup för 16-åringar, där sändningen bland annat fördröjs för att kunna redigera bort oönskade sekvenser.
Saknar helt åldersgräns
Utmaningen för idrotten är inte heller bara att följa alla lagar och bestämmelser, utan också att utifrån varje enskilt fall tolka dem.
Hur gamla ska barn till exempel vara för att det ska vara motiverat att visa deras tävlingar och matcher?
IMY skriver att det inte finns någon exakt åldersgräns, men att barns integritetsintressen väger tyngre ju yngre de är.
”I praktiken kommer därför skyddet för barn i yngre tonåren och nedåt ofta väga tyngre än motstående intressen av att streama.”
Generellt sett är sändningar av idrott för barn under 13 år alltså olämpliga, samtidigt som tävlingar för ungdomar kan visas om den som är ansvarig har ”vidtagit tekniska åtgärder för att minska risken att integritetskänsligt material livesänds och att det inte finns övriga enskilda faktorer som gör att barnens integritetsintresse ändå väger tyngre.”
I december 2025 hade varken hockeyn eller fotbollen någon åldersgräns på sina sändningar.
Är det här slutet på streaming av idrott för barn under 13 år?
– Inte nödvändigtvis men alla måste göra en avvägning mellan intresset av att streama och barnets intresse, och då kommer ofta barnets väga tyngre när de är under 13 år. Så det är inte ett totalstopp, men i många fall så kommer det inte att vara tillåtet. Man behöver verkligen tänka efter när det är yngre barn och det krävs mer och ett tyngre intresse av streamingen, säger Fredrika Evans.
Vad som kan göra skillnad menar Evans är hur sändningen är utformad, vilken typ av idrott det handlar om och hur många som nås av sändningen.
– Det är en annan sak om det verkligen når en begränsad skara.
I dag når en stor del av materialet i såväl Svenska fotbollsförbundets som ishockeyförbundets streamingtjänster alla som har ett abonnemang.
Exakt hur många det handlar om är inte offentligt, men fotbollens plattform har över en halv miljon aktiva användare varje månad och hockeyförbundet skriver i sin verksamhetsberättelse för 2024/25 att de då hade 2,5 miljoner unika tittare på sin.
Har ingen tidsbegränsning
IMY skriver också att inspelningar som går att se i efterhand ska raderas om det samtycke de bygger på dras tillbaka, eller om publiceringen – i det fall de publicerats med stöd av egenintresse – inte längre är nödvändig för att uppnå ändamålet.
”Om det finns ett stort allmänintresse kan det vara motiverat att låta inspelningen ligga kvar längre tid i jämförelse med om syftet med publiceringen är att låta barnens familj och vänner få större möjlighet att se evenemanget.”
När Sportbladet i december 2025 frågade de största idrottsförbunden hur länge deras sändningar ligger kvar på nätet saknade såväl fotbollen som hockeyn någon begränsning över huvud taget.
Hockeyförbundet beskrev också hur alla deras sändningar är helautomatiska, med datorstyrda kameror monterade i ishallarna. Men om kamerorna som filmar inte styrs på plats där evenemanget äger rum kan det räknas som kamerabevakning, skriver IMY.
Då kan bilderna dessutom skyddas av tystnadsplikt och ”sådant material får inte obehörigen delas vidare”, skriver IMY.
Vad innebär det?
– Det där är ganska juridiskt tekniskt. Man måste gå in i offentlighets- och sekretesslagen och undersöka om det finns sekretessbrytande bestämmelser. Jag kan inte svara på exakt hur den bedömningen görs just nu. Men det är knepigt, säger Fredrika Evans.
Det finns i dag fjärrstyrda kameror i 300 hockeyhallar, ofta kommunala sådana. Vad gäller för dem?
– Jag kan inte svara på det just nu, när man får lämna ut det materialet. Men det är inte ett totalt förbud. Man måste undersöka det. Finns det ett sekretessbytande bestämmelse som gör att man kan lämna ut det?
”Krävs ordentliga avvägningar”
Fredrika Evans medger att juridiken kring sändningarna i stort är ”en djungel”.
Så hur ska ideella idrottsledare förstå det här och kunna ta rimliga och motiverade beslut?
– Min rekommendation är dels att läsa vägledningen. Men sedan också vara beredd på att det här är komplicerade frågor och att du måste sätta dig in i reglerna om du vill streama. Det här handlar om barn och deras integritetsintressen, och då krävs det helt enkelt att man gör ordentliga avvägningar innan man börjar filma.
Enligt Sportbladets uppgifter kommer informationen om den nya vägledningen skickas ut inom idrottsrörelsen under tisdagen.
Vilka konsekvenser tror du den här vägledningen kommer få?
– Det är jättesvårt att spekulera i. Jag tror de flesta vill göra rätt, men det kan vara svårt att göra rätt eftersom det inte funnits någon vägledning. Nu kan man använda den för att landa i en rimlig slutsats och inte behöver vara orolig för att göra fel. Eller att man kanske slutar om man inte gjort det man behöver göra.
Om en förening eller ett förbud bryter mot den här vägledning, är det per automatik ett lagbrott då?
– Om du gör en felaktig avvägning och vi skulle granska den finns det i slutändan risk för sanktionsavgifter och sådana saker. Men om du bara gör ditt bästa för att göra den här bedömningen, och kan motivera vilka avvägningar du gjort och varför, så kommer du väldigt långt på det. Om man jämför med nu när många kanske gissat eller inte ens tänkt på att det finns ett regelverk.
Finns ett undantag
Det finns dock ett undantag från vägledningen.
Det rör sändningar som sker för ett journalistiskt ändamål. Ett undantag Svenska ishockeyförbundet hänvisat till tidigare.
IMY skriver att tolkningen av vad som egentligen är ett journalistiskt ändamål ska göras brett, men också att ”omständigheter som talar för att en sändning av barn- eller ungdomsidrott sker för journalistiska ändamål är att allmänintresset för evenemanget är stort och att sändningen bearbetas på ett redaktionellt sätt, till exempel med kommentatorer, grafik eller analyser.”
På hockeyförbundets plattform sänds i dag barnmatcher som rimligtvis saknar allmänintresse – men också utan såväl kommentatorer som grafik och analyser.
IMY skriver också att undantaget bara gäller om det journalistiska ändamålet är det huvudsakliga.
”En sändning kan exempelvis vara avsedd i första hand för barnens anhöriga, men samtidigt ha vissa journalistiska inslag och ändamål. Om det journalistiska syftet är underordnat ändamålet att låta vänner och familj följa sporten är undantaget alltså inte tillämpligt.”