Sverige står inför stora strukturella utmaningar. Klimatförändringar, åldrande befolkning, energiförsörjning och en arbetsmarknad i snabb förändring. Samtidigt pågår en intensiv debatt om AI och ny teknologi. Men den svenska teknikdebatten tenderar att fokusera på fel frågor - vi borde hämta inspiration från Japan, ett land som delar många av våra utmaningar.
Mycket av den offentliga AI-debatten handlar om teknik, investeringar och internationell konkurrenskraft. Vi diskuterar vem som bygger den snabbaste AI-modellen eller vem som lanserar nästa tekniska genombrott. Det är relevant, men vi glömmer nästan bort att prata om vilka samhällsproblem tekniken faktiskt ska lösa.
Den avgörande frågan är inte vilken teknologi vi utvecklar, utan vad vi använder den till. Här har Sverige något att lära av Japan.
I Japan finns en tradition av att se teknologi inte främst som ett verktyg för kortsiktig produktivitet eller konkurrenskraft. Den betraktas som ett strategiskt verktyg för att bygga ett samhälle som fungerar långsiktigt. Japan börjar med problemen, inte med tekniken. Man pratar mer om transformation – hur verktyg kan förbättra samhället – än innovation. Den praktiska tillämpningen är ett mått på framgång, inte tekniken i sig.
Detta synsätt sammanfattas ofta i affärsfilosofin Sanpo Yoshi. Framgång skapas först när värde uppstår för tre parter samtidigt: kunden, företaget och samhället.
Ett exempel: förnuftig användning av AI i äldrevård gör att vårdtagaren får en bättre, mer individanpassad vård, till exempel genom att förutse kommande vårdbehov. Leverantören kan skala sin lösning och öka intäkterna. Samhället kan lättare hantera utmaningar som personalbrist och kostnadstryck.
Kollektivtrafiken är ett annat exempel. AI kan bidra till punktligare och bekvämare resor. Operatören sänker driftskostnaderna och för samhället som helhet sänks utsläppen och trafikbelastningen minskar.
”Vi behöver bli tydligare med vad vi faktiskt vill åstadkomma”
Eldistributionen är ett tredje exempel. En japansk eldistributör utnyttjade data från smarta elmätare i kombination med underhållsdata för att identifiera svaga punkter i elnätet och förebygga avbrott. Elavbrotten för konsumenterna minskade och driftskostnaderna sjönk tack vare färre akuta uttryckningar.
Även inom mer avancerade områden är detta synsätt tydligt. Kvantteknik som är praktiskt tillämpbar utvecklas inte i ett vakuum, utan som en integrerad del av nationella strategier för att lösa framtidens samhällsproblem.
Vi behöver bli tydligare med vad vi faktiskt vill åstadkomma – inom klimatet, välfärden, energin och arbetsmarknaden – och därefter styra teknologin i den riktningen. Det är fullt möjligt redan idag. För att lyckas krävs samarbete. Näringsliv och offentlig sektor behöver arbeta närmare varandra och dela data. Dessutom krävs tillit. Genom att bygga säkra lösningar som människor har förtroende för kan användningen öka i praktiken. Och framför allt, vi måste vara överens om vad tekniken ska användas till.
Det finns många skäl att snegla mot Japan. Europa behöver bredda sina samarbeten och Japan kan vara en av flera naturliga partners. Japan delar flera av Europas värderingar kring tillit, säkerhet och långsiktig innovation. Och Sverige, som är ett litet land med stora AI-ambitioner, behöver partners.
Så låt oss identifiera 3–4 stora samhällsutmaningar där vi vill att AI ska göra konkret skillnad de kommande 10 åren. Sedan startar vi motsvarande antal AI-pilotprojekt där offentlig sektor och näringsliv arbetar tillsammans.
Det är dags att formulera vilka problem vi vill lösa. När vi vet det, kan vi ta konkreta steg för att realisera teknikens potential.
Mats Brandt, vd Fujitsu Sverige