Hästarna från USA gav Fredrik Persson en nytändning och familjeprojektet fick ny energi.
– Det viktigaste av allt är att ha ett bra team runt sig, och det har jag. Min fru och min dotter stöttar mig otroligt mycket och jag försöker stötta dem på olika sätt, säger Fredrik Persson som VM-debuterade för 30 år sedan.
53-årige Persson ser nästan lite överraskad ut när han upptäcker att han blir märkbart berörd när han berättar om familjens betydelse. Men hans sätt att reagera säger en hel del om hur viktigt det är för honom att det här är något som han gör tillsammans med hustrun Helena och dottern Victoria.
– Det är de som gör att jag orkar och vill fortsätta år efter år. Utan det stödet skulle det ha varit svårt att få ihop allt, säger han.
För fyrspannskuskar är hästsportcentrat i tyska Aachen – som ofta kallas för hästsportens Mecka – en tävlingsplats de ofta besöker. Där arrangeras regelbundet tävlingar av hög klass.
– Jag har nog varit här 25-30 gånger, och Aachen är alltid Aachen, säger han och ler.
– Det är en speciell atmosfär när man tävlar här.
Det är också där DN träffar honom, i samband med nyss avslutade VM.
Att vara fyrspannskusk på världsnivå kräver mycket. Kusken och hästen ska behärska tre olika grenar – på så sätt påminner det om ridsportens fälttävlan.
Tävlingarna inleds med dressyr där Persson kör sina fyra hästar i ett program som bland annat innehåller enhandsfattning, och ryggningar. Inte helt enkelt med fyra hästar och en vagn.
Efter det väntar maraton där de ska klara av att köra snäva svängar i de tuffa och utmanande terränghindrena – som går att likna vid en labyrint.
Det avslutas sedan med precisionsprovet där ekipaget kör en bana mellan koner med bollar på. Banan körs på tid. Trillar en boll ner blir det straffpoäng.
Fredrik Persson från Flyinge VM-debuterade redan 1996. Två år efter debuten tog han VM-brons i lag, och 2000 ingick han i det svenska guldlaget.
Det gick fortsatt bra, men sporten utvecklades snabbt och Persson började känna att skulle han vara med och slåss om även individuella medaljer behövde han göra något annorlunda.
Svaret på vad fick han indirekt via Instagram, och det visade sig att lösningen något oväntat hade en stark koppling till amishfolket.
– Det är en lång historia, säger Fredrik Persson och ler.
Han börjar den med att berätta att han inte är ”en sociala medier-människa” men när han var i Norge där dottern Victoria skulle tävla hade han för ovanlighetens skull lite tid över. Det var då skrollandet på Instagram blev ett tidsfördriv, som kom att förändra hans idrottsliv.
– Då hade jag letat hästar i ett par år, och var nästan på väg att lägga av.
Bilden av några hästar som fladdrade förbi på Instagram fångade hans intresse på ett sätt han inte hade räknat med.
– Fast när jag insåg att de fanns i USA sköt jag bort tanken, och tänkte att det kommer aldrig att gå. Men jag berättade om dem för Mathias Niebel, som vi äger hästarna tillsammans med och som hade sagt att han var beredd att hjälpa mig. Hans första reaktion var ”när åker vi?”.
53-åringen ler på nytt när han fortsätter att berätta:
– Det var faktiskt här i Aachen 2019 som vi bestämde att vi skulle ge oss iväg.
En månad senare var duon på plats i USA. Hästarna hade fötts upp i Ohio-trakten, men inte på samma ställe. Perssons kuskkollega Thorsten Zarembowicz – som var den som hade publicerat bilden på Instagram – hade en bra relation med amishfolket och fungerade som mellanhand. Han såg till att Fredrik Persson fick provköra dem, sedan var saken klar.
Hästarna som hade fångat Perssons intresse var Kermit, Kaptain och Judson. Alla tre är av rasen American Dutch Harness Horse.
– Jag hade haft varmblodshästar och det hade fungerat bra, men sporten förändrades och då måste man hänga med, förklarar Persson.
– De här är små och moderna hästar, som först och främst är avlade för att köras.
Lagom till att de tre hästarna kom till Skåne stängdes världen ner av pandemin.
– För min relation med de nya hästarna visade det sig vara en fördel. Jag fick två år på mig att lära känna dem ordentligt. Tidigare hade jag haft idéer när det gäller sättet att träna hästar som jag tidigare inte riktigt vågat testa men plötsligt fanns tid för det.
Utöver de tre hästarna från USA kompletterades stallet med två nya hästar från Tyskland, Fasco och Hertog Jan. Den sistnämnda används bara i den inledande dressyren. Efter det tar Kaptain över.
– I och med att hästarna från USA var unga och oerfarna behövde de några rutinerade hästar vid sin sida.
När pandemin var över och Fredrik Persson kunde börja tävla med sitt nya team fick han bevis på att han hade gjort rätt.
Med det nya spannet började bra saker hända och för två år sedan kom han fyra i VM.
Inför årets VM konstaterade Persson att det hade varit ordentligt tätt i toppen under månader fram till mästerskapet, men att han var nöjd med förberedelserna.
När allt var över slutade Persson och hans hästspann på en tionde plats.
– Vi gjorde en okej VM-insats. Hästarna gör det bra, men det fattas fortsatt några ytterligare detaljer för att vi ska vara med i toppen, säger Fredrik Persson.
– Jag har aldrig haft så många bra hästar samtidigt, och ju mer vi utvecklar dem ju större potential märker vi att de har.
Persson skrattar till innan han fortsätter:
– Men har man kört en Volvo i hela sitt liv och plötsligt sitter i en Lamborghini tar det sin tid att lära sig köra en sportbil.
Det där med stöd från familjen är inte bara ord utan något väldigt konkret hos familjen Persson.
Under VM satt inte frun Helena och dottern Viktoria på läktaren och applåderade utan de var i allra högsta grad delaktiga som hästskötare. Vilket i fyrspannskretsar inte bara innebär att sköta om hästarna.
Under samtliga tre grenar i Aachen fanns Helena och Victoria också med på tävlingsvagnen. När dressyren avgjordes var det en mer stillsam uppgift. Betydligt tuffare var det när maraton avgjordes. Då var det den duon som skulle balansera vagnen, och också vara med och driva på tempot, från sin position längst bak.
Och i det avslutande precisionsprovet – där det är många svängar och olika vägval som ska göras inom maxtid – var det Victoria som var kartläsare och Helena som höll koll på splittiderna.
När Fredrik Persson får frågan om några eventuella hetsiga ord under tävlingarnas gång påverkar familjestämningen säger han med ett finurligt leende:
– Det som sägs i vagnen stannar i vagnen.
Med lite mer allvarlig röst fortsätter han:
– Det är väldigt tryggt att ha dem med. De kan säga saker som kanske inte en annan hästskötare skulle säga.
Till skillnad mot VM-ryttarna i OS-grenarna hoppning, dressyr och fälttävlan som bara har VM vart fjärde år behöver inte Fredrik Persson vänta lika länge på en ny VM-chans. Fyrspannskörningens VM avgörs nämligen vartannat år.
Fakta.Det tre delarna i fyrspannskörning
Dressyr I dressyren körs ett program i gångarterna skritt och trav. I dressyrprovet ser domaren även till hästarnas och vagnens skick och till kuskens och medhjälparnas klädsel med mera, det ska vara snyggt och propert och utrustningen ska blänka.
Maraton Maratonprovet påminner om fälttävlans uthållighetsprov. Ekipagen forcerar hindren genom de portar som angetts. Tidtagningen startar när ekipaget går in i hindret och stoppas när ekipaget kört ut genom portarna.
Precision Det avslutande precisionsprovet körs på en bana mellan koner med vätskefyllda plastbollar på toppen. Banan körs på tid och ingen boll får trilla ner.