Lagom till att landets elever bänkar sig igen lanserar Kristdemokraterna ett tiopunktsprogram som ska ”göra skolan till skola igen”.
Lite oklart vad den är just nu, men det ska den sluta med i alla fall.
Vi ska få se ordningsbetyg, som Rasmus Andersson på denna sida påpekar togs bort redan på 1960-talet eftersom de var godtyckliga och saknade pedagogisk effekt. Skoluniform som på den gamla goda tiden – om man med det menar 1800-talet.
Enligt Uppsalaforskaren Sara Backman Prytz var det då uniform senast användes här. I den där välfungerande skolan som politiker gärna pekar tillbaka mot, för kanske femtio år sedan, verkade uniform inte behövas.
KD föreslår också föräldrakontrakt och utbildningsträffar som ska ge föräldrarna verktyg att stötta barnen och höja deras kunskapsresultat (tydligen är det vår uppgift, så jag rekommenderar att skolever väljer sina mammor och pappor noga). Och så en läroplikt: ”en plikt att anstränga sig för att försöka fullfölja grundskolans läroplan”.
Läroplikten är alltså inte skolans, utan elevernas – en plikt att lära in, inte att lära ut.
Att bygga en riktigt välfungerande skola där alla lär och trivs är inte enkelt, men några saker finns det forskning som stödjer: Elever lär sig bättre om deras lärare är välutbildade, och särskilt barn med utmaningar mår bättre och lär bättre när läraren har mer tid för varje elev.
Det parti som vill stärka skolan skulle kunna börja med att ta en titt på de två frågorna.
Från och med nästa läsår ska undervisningstiden regleras igen, enligt ett riksdagsbeslut. Det blir färre undervisningstimmar per lärare och mer planeringstid, vilket är bra för lärarna. Men eftersom reformen inte är fullt finansierad av staten så är det upp till kommuner och friskoleföretag att lösa ekvationen när dagens lärare får mindre tid i klassrummet.
Resultatet kan bli undervisning av annan personal, mer självständigt arbete, eller större klasser.
Man skulle också i princip kunna anställa fler lärare – helst välutbildade. Det är bara det att vi har en rejält avmagrad lärarutbildning i Sverige. Sedan 1990-talet har undervisningstiden för lärarstudenter halverats, och är nu nere på ofattbart låga sju timmar i veckan. Under snittet i övriga Europa.
Dessutom vill alldeles för få gå utbildningen. Med bara dagar kvar till universitetsterminens start går det fortfarande att söka till lärarutbildningarna i Malmö, Kristianstad och Lund. Platserna är inte fyllda.
När KD lägger förslag är det dock inte satsningar på lärarna, deras utbildning och skolans ledning som gäller. Det är inte själva skolan som ska bli bättre. Det är föräldrarna som ska disciplinera och undervisa sina barn, och barnen som ska veta hut och sätta igång att lära sig i skolan. Oavsett om där finns lärare med tillräcklig kompetens, ork och tid, eller ej.
Krav och skärpning. I sanning en skolpolitik i takt med tiden.