Riskerna för hot, sabotage och desinformation riktade mot val har ökat i Sverige sedan 2018, enligt Säkerhetspolisen. Inför årets val nämns särskilt Ryssland som en främmande makt med intresse av att påverka, exempelvis för att skapa splittring i Nato och minska stödet till Ukraina.
Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten, säger att de så kallade antagonistiska hoten är en av tre grupper av hot man arbetar med när det gäller valsäkerhet.
– Därtill finns olyckor och naturhändelser, samt så kallade organisatoriska hot, exempelvis mänskliga misstag eller bristande resurser.
”Mycket kan hända”
Även om naturhändelser inte vanligtvis påverkar svenska val så finns beredskap för att det exempelvis kan pågå skogsbränder in i september.
– Det kan också ske elavbrott av mer naturliga skäl än antagonistiska. Det finns mycket som kan hända, det är sådant som vi planerar för.
Inför valet lägger myndigheten även stor kraft på att utbilda länsstyrelser och kommuner, som hanterar röstning och rösträkning.
De ger även råd hur kommuner ska tänka kring rekrytering av röstmottagare och rösträknare, exempelvis att man inte bör hantera röster om man själv står på en lista.
På valdagen 13 september är överbelastningsattacker mot myndighetens webbplats ett scenario man förbereder sig för. Det skedde både 2018 och 2022. Arbetet inom den så kallade cyberarbetsgruppen leds av Nationellt cybersäkerhetscenter, som är en del av FRA.
– Vi vet att vi har cyberattacker nästan varje val, säger Anna Nyqvist.
Högt förtroende
Även spridning av desinformation förekommer. Det kan handla om felaktigheter kring när vallokaler stänger eller att lögner sprids om saker som hänt i en vallokal.
– Det kan också vara sådant som är korrekt information i grunden, men som i dag får väldigt stor spridning och som framstår som större än vad det är.
Svenskarnas förtroende för valsystemet är dock högt, vilket minskar risken för att rykten och falsk information får fäste. Skillnaden är stor från exempelvis USA, där inte minst president Donald Trumps lögner om att valet 2020 blev ”stulet” bidragit till en utbredd misstro.
– Vi är ganska långt från den situation som är i USA. Generellt ser vi att vi är väl vaccinerade, eftersom det finns ett högt förtroende. Samtidigt är det därför alla länder arbetar mycket mer nu med valsäkerhet och kvalitetsutveckling.