Kommunen räddade Leksands IF: ”Har inte råd att klubben går i konkurs”
Leksands IF köpte för dyra spelare och hade stora ekonomiska problem.
I fjol var det så pass illa att kommunen tvingades gå i borgen för 30 miljoner kronor.
Samma dag ändrade de sin finanspolicy till klubbens fördel.
– Det är lätt att förstå att kommunen lockas, säger Josef Fahlén, professor vid Umeå universitet.
Se på vilket sätt finanspolicyn ändrades i klippet här ovanför.
Leksands IF har under flera år brottats med ekonomiska problem. Klubben har betalt för höga spelarlöner i förhållande till sina intäkter, och skjutit kostnader för spelarbonusar på framtiden.
I början av 2025 var läget akut, och man vände sig till kommunen för hjälp. Klubben hade då tömt dotterbolaget (Leksands IF:s fastighetsbolag AB) på alla pengar, för att moderbolaget inte skulle riskera att gå i konkurs.
Kommunen går i borgen
När kommunen granskade Leksands IF:s ekonomi inför beslutet, påpekades flera brister. Klubben hade inte redovisat ersättningar till spelare korrekt, och varit för optimistisk i sin budget.
Det ekonomiska läget beskrevs som alarmerande. Ändå valde kommunen att bevilja borgen på 30 miljoner kronor.
– Kommunen har helt enkelt inte råd att klubben går i konkurs. Det här tycker jag att föreningen utnyttjar. Man kör på för att man vet att kommunen inte har någon annan möjlighet än att stötta, säger en person som har varit verksam i Leksands IF.
Se SVT:s granskning av Leksands IF och kommunen i spelaren ovan, och hör varför kommunen anser att det är gynnsamt för dem att sitta i hockeyklubbens knä.
Professor ser risker
Josef Fahlén är professor vid Umeå universitet och har undersökt kopplingar mellan politik och idrott. Han ser risker när mindre kommuner går in och hjälper sina elitföreningar.
– Det är lätt att förstå att kommunen lockas av den här typen av beslut. Det enda långsiktigt kloka beslutet är ju för kommunen att hålla tillbaka på de här utgifterna, oavsett om det är ett borgensåtagande eller att man köper en arena för mycket mer pengar än den är värd.
Svårt läge för mindre kommuner
I mindre kommuner kan en enskild elitförening vara betydelsefull för hela bygden, vilket kan leda till ett ömsesidigt beroende där kommunen är mer benägen att öppna plånboken.
I större kommuner, där elitlagen är fler, blir det ömsesidiga beroendet inte lika starkt, menar Fahlén.
– Det är ett kärnproblem för små kommuner. Leksand skulle behöva utveckla ett reglemente så att det långsiktiga syftet inte går under på grund av om Leksand spelar i SHL, allsvenskan eller utanför elitishockeyn, säger Josef Fahlén.
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.