Cyberhotet mot Sverige utvecklas i snabb och kraftig takt. En rapport från säkerhetsföretaget DNV Cyber om status för cybersäkerheten inom svensk kritisk infrastruktur, det vill säga allt ifrån energi och vatten till transporter, hälsovård och nationellt försvar, visar att två av tre chefer inom dessa områden märkt av en ökning av attacker under de senaste åren. Hälften uppger att deras sektor hanterar konstanta lågnivåattacker från främmande makt.
Mikael Lagström, gruppchef för applikationssäkerhet på DNV Cyber, betonar att fokuset i dag i stor utsträckning ligger på rekognosering och förberedande åtgärder.
”Det handlar mycket om att skapa sig access och en förståelse för hur man kan slå till eller stänga av funktionalitet när man väl vill det”, förklarar han.
Kartläggningen sker på flera plan, från misstänkt fysisk bevakning och ungdomar som rekryteras via Telegram för att fotografera skyddsobjekt, till AI-drivna intrångsförsök. Med hjälp av AI har tiden som det tar för hackare att gå från upptäckt sårbarhet till attack rasat från 63 dagar till bara 5, enligt rapporten.
Under 2025 registrerades 60 allvarliga cyberincidenter mot svensk kritisk infrastruktur. Men siffran är bara toppen av ett isberg. Mörkertalet är stort. Även om anmälningsplikt råder vill organisationer sällan blotta lyckade intrång, ibland av hänsyn till rikets bästa, menar Mikael Lagström.
Det mest alarmerande är dock inställningen hos många ledningar. Hela 54 procent av cheferna inom kritisk infrastruktur anser att cybersäkerheten är någon annans ansvar. Dessutom är 26 procent osäkra på om deras verksamhet över huvud taget räknas som samhällskritisk, konstateras det i DNV Cybers rapport.
”Hade det varit för tio år sedan hade det kanske inte varit så förvånande, men i dag? Vi är fortfarande alldeles för naiva i Sverige. Det är väldigt allvarligt om man inte har förstått vidden av vad som händer ifall ens egen verksamhet slutar fungera”, säger Mikael Lagström.
Experter pratar allt mindre om antalet attacker och allt mer om de faktiska konsekvenserna. Nästan var femte tillfrågad chef inom kritisk infrastruktur, 18 procent, bedömer att det föreligger risk för förlust av människoliv inom det kommande året till följd av en cyberattack.
”Då blir det obehagligt på ett helt annat sätt. Det är inte heller ett teoretiskt scenario. För några år sedan drabbades ett tyskt sjukhus av en ransomware-attack. Systemen slogs ut, en akut operation ställdes in och patienten överlevde inte väntetiden”, berättar Mikael Lagström.