Den globala läkemedelsmarknaden genomgår en omfattande förändring. Mot denna bakgrund skrev socialminister, Jakob Forssmed den 18 juni om behovet av ett svenskt läkemedelssystem som kan hantera såväl kostnadseffektivitet som tillgång till behandlingar.
Vi representerar tre globala läkemedelsföretag som varit verksamma i Sverige i flera decennier. Här finns en stark digitaliseringsgrad, god innovationsförmåga och samarbeten med akademin. Precis som socialministern konstaterar har Sverige länge varit en ledande life science-nation. Det är viktigt för både Sveriges konkurrenskraft och svenskarnas hälsa.
Men, för att behålla denna ställning krävs att de innovationer som forskas fram också introduceras i Sverige. Redan idag når få nya läkemedel fram till svenska patienter. Av de 186 nya läkemedel som godkändes av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA 2021–2024 var 82 tillgängliga i Sverige under samma period. Denna situation riskerar nu att försämras ytterligare.
USAs nya prispolitik för läkemedel innebär att amerikanska läkemedelspriser matchas mot de lägsta priserna i jämförbara länder. Konkret betyder det att Sverige, som är ett av de länder som betalar minst för läkemedel i Europa, riskerar att få ännu sämre tillgång eftersom introduktion av läkemedel här kan få omfattande effekter på andra marknader. Statistik från GlobalData visar redan idag att sedan införandet av den nya prispolitiken har introduktionen av nya läkemedel i Europa minskat med 35 procent – och Sverige är inget undantag.
Det är därför välkomnande att regeringen nu utökat TLVs uppdrag till att också undersöka om Sverige skulle påverkas av en förändrad betalningsvilja för läkemedel och hur detta i sådana fall kan komma att påverka kostnaderna inom läkemedelsförmånerna. Vi är också positiva till att socialministern är tydlig med att det svenska läkemedelssystemet måste klara två saker samtidigt: både kostnadseffektivitet och tillgång till rätt behandling.
Vi föreslår en tydligare uttalad ambition om tillgång till nya mediciner som vilar på tre principer:
1. Ett statligt finansieringsansvar för nya läkemedel
I takt med att behandlingar blir mer avancerade och individanpassade ökar kostnaden per patient. Det nuvarande systemet, där 21 regioner ensamma bär det ekonomiska ansvaret, är inte hållbart och leder också till en ojämlik vård över landet. För att säkra svenska patienters tillgång till nya och moderna läkemedel på ett likvärdigt sätt behövs ett statligt finansieringsansvar som ser till det totala samhällsvärdet av en snabb läkemedelstillgång.
2. Moderna och flexibla betalningsmodeller
Dagens inköpsmodeller är inte anpassade för moderna gen- och cellterapier eller precisionsmedicin. Vi föreslår att staten och läkemedelsföretagen tydligare bör dela på den ekonomiska risken med introduktion av moderna terapier. Genom resultatbaserade modeller kan vi gemensamt följa upp hur bra ett läkemedel fungerar i den kliniska vardagen och anpassa ersättningen därefter.
3. Höjd och inflationsjusterad finansiering
De riktlinjer som avgör om kostnaden för ett läkemedel står i rimlig proportion till dess nytta har inte justerats på över 20 år. Under denna tid har vi upplevt både betydande inflation och stora medicinska framsteg där tidigare dödliga sjukdomar har blivit möjliga att bota. Finansieringen behöver justeras för att reflektera värdet av dagens innovationer och framåt följa inflationstakten.
Sverige står nu inför ett vägval, fortsätta med kortsiktig kostnadsstyrning eller utveckla en modern läkemedelspolitik som säkrar patienternas tillgång till medicinsk utveckling. För frågan är egentligen inte om Sverige har råd att investera i nya läkemedel, utan vilka konsekvenser vi får om vi väljer att stå utan.
Vården är väljarnas viktigaste fråga och det finns en förväntan att få vård i god tid och av hög kvalitet om du drabbas av sjukdom. Mediciner och behandlingar utgör grunden för i stort sett all modern vård. Från blodtryckssänkande och smärtstillande till avancerade behandlingar för svårt cancersjuka.
Sverige har under en lång tid halkat efter och under den senaste tiden har vi kunnat läsa om hur banbrytande läkemedel används i andra länder, men inte kommer patienter i Sverige till del.
För att hälso- och sjukvården i Sverige ska hålla hög kvalitet behöver tillgången till moderna behandlingar prioriteras. Det kräver en aktiv läkemedelspolitik.
Evris Michalopoulos, General Manager Norden, Bristol Myers Squibb
Koki Sato , vd, Takeda Norden
Olalla Grau, vd, Roche Sverige