Inom läkemedelsindustrin har bioteknik framgångsrikt använts i decennier. Ett mindre uppmärksammat område är industriell bioteknik, där levande celler används för att producera exempelvis proteiner och enzymer som används i bland annat livsmedel, kemikalier och material.
EU har insett betydelsen av den industriella biotekniken för hållbarhet, beredskap och konkurrenskraft. Just nu pågår intensiva dialoger för att förenkla regelverken och skapa bättre förutsättningar för innovation.
Behovet av att utveckla industriell bioteknik ökar. En växande befolkning ställer högre krav på livsmedelsproduktion, och vi behöver bli bättre på att använda och ta tillvara det vi producerar. Inom livsmedelsindustrin och jordbruket kan biotekniken öka både värdet och näringsinnehållet på sidoströmmar samtidigt som den bidrar till högre cirkularitet, nya livsmedel och ökad hållbarhet. Inom material- och kemikalieindustrin kan den bidra till att ersätta fossila råvaror och till mindre energikrävande industriella processer. Potentialen är enorm, delvis eftersom den snabba teknikutvecklingen bidrar till sänkta kostnader och möjliggör en mer storskalig användning.
Nu finns en möjlighet för Sverige. Vi har stark forskning och teknikutveckling, och ett näringsliv som vill börja använda bioteknik mer storskaligt. Men förutsättningarna för att skala upp och kommersialisera innovationerna måste bli bättre. Större investeringar och fler demonstrationsanläggningar för företag att testa och validera sina produkter behövs, så att värdeskapande och jobb stannar i Sverige.
Samtidigt växer den globala marknaden snabbt. Enligt en rapport från Novonesis kan biosolutions‑sektorn i Europa mer än fördubblas till 130 miljarder euro inom tio år, förutsatt att rätt politiska och regulatoriska förutsättningar finns på plats. Industriell bioteknik kommer att spela en avgörande roll för att utveckla mer hållbara livsmedelssystem, öka cirkulariteten och minska beroendet av fossila råvaror.
För att Sverige ska kunna ta tillvara denna potential krävs politiskt ledarskap. Regeringen bör skyndsamt ta fram en långsiktig och sammanhållen strategi för industriell bioteknik, med fokus på att möjliggöra kommersialisering och industriell uppskalning.
Tre områden är särskilt avgörande:
1. Mer långsiktigt kapital behövs. Många bolag kan få finansiering i tidiga skeden, men när tekniken ska verifieras och skalas upp saknas investeringar. Här krävs en tätare samverkan mellan offentliga finansiärer och privat riskkapital för att möjliggöra kommersialisering i Sverige.
2. Infrastrukturen för uppskalning måste stärkas. Sverige har idag ett begränsat antal pilot- och demonstrationsanläggningar. För att kunna testa och validera processer i industriell skala behövs fler och större anläggningar, utvecklade i samverkan med forskning, industri och offentlig sektor.
3. Regelverken behöver förenklas. EU:s regler för nya livsmedel innebär kostsamma och tidskrävande tillståndsprocesser, och det riskerar att företag etablerar sig på marknader med kortare processer och bättre testmöjligheter. Sverige bör verka för att regelverket förändras och förenklas, gärna tillsammans med de nordiska och baltiska länderna.
Sverige har mycket goda förutsättningar att bli ledande inom industriell bioteknik. I ett läge där konsumenter och företag efterfrågar hållbara livsmedelslösningar har vi inte råd att låta innovationer stanna i labb eller flytta utomlands. Med rätt insatser kan industriell bioteknik bidra till stärkt konkurrenskraft, ökad resiliens och fler kvalificerade arbetstillfällen i Sverige.
Marie Sandin, VD Tetra Pak Sverige och Styrelseordförande i Biotech Heights
Annika Olsson, Rektor, Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet
Joakim Gullstrand, Rektor Ekonomihögskolan, Lunds universitet
Eva Nordberg Karlsson, Professor Bioteknik, Lunds universitet
Emma Nordell, Verksamhetsansvarig, Biotech Heights
Anna Jähnke (M), regionråd i Region Skåne och ordförande för regionala utvecklingsnämnden