Detta är en understreckare, en fördjupande essä, dagligen i SvD sedan 1918. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
I februari 2025 dog en sex år gammal flicka av mässling i samband med ett rekordstort mässlingsutbrott i Texas. Hon var inte vaccinerad mot sjukdomen. Fyra av hennes bröder insjuknande men överlevde. Föräldrarna tillhör ett mennonitiskt samfund som traditionellt har låg vaccinationstäckning. Efteråt berättade de för antivaccinorganisationen Children’s Health Defense – en organisation som grundades 2007 av Robert F Kennedy Jr, numera USA:s hälsominister – att tragedin inte övertygade dem om att vaccination var nödvändig, utan att mässling hjälper till att stärka en persons immunförsvar. ”Det var hennes tid på jorden”, sa föräldrarna. ”Hon har det bättre där hon är nu.” Två månader senare dog ett annat barn i mässling i Texas, även hon ovaccinerad. Sedan dess har ett stort antal utbrott av mässling skett i USA, och landet riskerar att förlora sin status som mässlingsfritt land.
Mässling är en av de mest smittsamma sjukdomar vi känner till. Sjukdomen sprids via luften när man andas eller hostar och det kan räcka att vistas i samma rum som en person med mässling, till och med upp till två timmar efter att personen har lämnat rummet, för att smittas. Mässlingsviruset infekterar luftvägarna och sprider sig sedan i hela kroppen. Vi som är födda före 1970-talet minns symtomen, som inkluderar hög feber, hosta, rinnande näsa och utslag över hela kroppen. Mässling kan leda till allvarliga komplikationer som lunginflammation, öroninflammation, eller bihåleinflammation, och i värsta fall hjärninflammation och död, särskilt hos barn under fem års ålder. Mässling kan också leda till svåra hjärnskador flera år efter att man haft sjukdomen. Förutom barn är gravida kvinnor, hos vilka sjukdomen kan orsaka missfall, äldre, och personer med nedsatt immunförsvar riskgrupper för komplikationer.