Att ett tåg står stilla för att någon genat över spåren eller befinner sig i spårområdet av andra skäl kostar samhället 556 kronor per försenad person och timme, enligt Trafikverkets beräkningar. Under måndagen var det uppskattningsvis ett 60-tal tåg som påverkades av morgonens tågstopp.
– Det var vår personal på väg hem klockan 7.30 som såg en person som satt stilla med nerböjt huvud bredvid en signal mellan Malmö godsbangård och Malmö central. När vi rapporterade detta begärde polisen tågstopp, säger Göran Holmberg, som är regional verksamhetssamordnare på Trafikverket.
Polis, räddningstjänst och ambulans larmades. Klockan 7.53 hävde ambulansen stoppet igen.
Obehöriga på spåren påverkar många och länge, betonar Göran Holmberg. Vid 14-tiden på måndagen fanns fortfarande fördröjningar i tågtrafiken efter morgonens stopp.
– Vi har Snälltåg och snabbtåg till Stockholm som påverkas i många timmar. Lokförare finns på fel plats och det blir en anhopning av tåg, säger han.
För att hindra spårspring byggs staket och bommar. Trafikverket har också övervakningskameror på vissa strategiska platser. Men långa sträckor är utan både staket och kameror.
Skånetrafiken gör också kampanjer mot spårspringet tillsammans med polisen och Trafikverket.
Kan ni använda drönare för att se om spåret är fritt?
– Drönare är ett verktyg som polis och räddningstjänst använder ibland. Trafikverket har inga drönare att tillgå.
Spårspring är ett stort samhällsproblem som kostar stora summor. Trafikverket räknar med att det färdas i snitt 250 personer på varje tåg och att samhällskostnaden är 556 kronor per person och timme. Förra året var den samlade samhällskostnaden i Skåne omkring 300 miljoner kronor, uppger Trafikverket.
– Folk har ingen respekt för att det är farligt och tänker bara på sig själv när de genar över spåren. Sedan finns även de suicidala. När vi får information om att någon ringt 112 försöker vi få ut så mycket information som möjligt, säger Göran Holmberg.
Kan ni hämta inspiration från andra länder?
– Tyvärr har de flesta länder bekymmer med spårspring. Vi hade en gemensam konferens med Storbritannien, Nederländerna och Danmark och konstaterade samma problem. I storstadsområden i England har man järnvägspolis – specialutbildade för spårspring. Vi har kamerabevakning och larm på vissa kameror.
Det Skånetrafiken i samverkan med Trafikverket kan göra idag är att köra tågen ”siktbart”, det vill säga högst 40 kilometer i timmen.
– Förarna kör så sakta att de kan stanna inom det område de ser, för att se om någon är kvar på spåren eller inte. När ett par tåg passerat kan vi köra i full fart igen, säger Göran Holmberg.
Det finns kameror placerade på vissa strategiska platser. Lund är den ort som har mest spårspring. Helsingborg ligger långt ner på listan.
– Men om du lägger till Ramlösa, Gantofta och lite andra platser i närheten är det ganska mycket spårspring där också.
Ett pilotprojekt startar den 7 september i Lund. Med 10 larmande kameror ska Trafikverket försöka få en bättre bild av var och när spårspringet sker och kunna få räddningstjänst och polis snabbare på plats.
– Projektet ska kunna få bort mörkertalet. Alla händelser rings inte in. Hur många genar över spåren? Vi sätter larm på kamerorna och ser vad det är som triggar kameran. Var genar personer över spåren och vilka är det som gör det?
Efter tre veckor kommer larmen att utvärderas.