Det är hembygdsforskaren Eva Wrede som grävt fram historien om Augusta Olsson. Om hennes liv berättas nu i en miniutställning på Lomma bibliotek under perioden 24 augusti till 14 september.
– Av en slump upptäckte jag att det hållits ett kommunalt val 1926 i Lomma. Jag såg att två kvinnor då kom in i kommunfullmäktige. En av dem som hette Augusta Olsson. Jag blev nyfiken på vem hon var, berättar Eva Wrede.
Stegvis lämnade gamla protokoll, arkivhandlingar och tidningsklipp ifrån sig bitar till pusslet om hennes liv.
Augusta Olsson föddes i Lomma 1875. Under några ungdomsår bodde hon i Malmö och arbetade som sömmerska. Då träffade hon även sin man som var skräddare. Paret bosatte sig i Lomma och fick så småningom fyra barn.
Augusta Olsson kom att ägna mycket tid åt föreningsliv och politik i en tid när rösträtten var begränsad och hemmet ofta var kvinnors plats (se faktaruta).
– Redan under 1910-talet hade Augusta uppdrag i fattigvårdsstyrelsen, pensionsnämnden och barnavårdsnämnden. Det var de sociala frågorna som engagerade henne. Hon var starkt kritisk till alkohol och ville hjälpa kvinnor med missbrukande makar, säger Eva Wrede.
Allmän och lika rösträtt till riksdagen infördes 1918. Men i kommunvalen var både män och kvinnor valbara från 1909.
Det visade sig att Augusta Olsson valdes in i så väl kommun- som municipalfullmäktige redan 1919.
Dagens Lomma kommun var vid den tiden uppdelad i ett antal mindre landskommuner. För Lommas dåvarande betydligt mindre kommun fanns två beslutande församlingar.
Municipalfullmäktige hanterade tätortsfrågor medan det mer övergripande kommunfullmäktige beslutade om gemensamma frågor för både tätorten och den omgivande landsbygden.
Augusta Olsson blev den första kvinnan att sitta med i båda församlingarna.
– Jag tyckte Augusta var den mest lysande stjärnan och har därför fokuserat på henne. Men i utställningen listar jag även namnen på många andra Lommakvinnor. Jag tror att en och annan kan finna släktingar där, säger Eva Wrede.
Att hitta bilder har varit en utmaning. En sådan tagen i slutet av Augusta Olssons liv fanns hos Skånes arkivförbund i Lund.
Men när Eva Wrede kontaktade Augustas nutida ättlingar blev det bingo både när det gällde information och foton.
– Augustas ättling Bodil Johansson Viibus hade tillbringat många somrar i Lomma hos henne och hade foton. Hennes dotter Ylva Viibus har sparat Augustas promenadkäpp som en symbol för kraft och förmåga att komma framåt i livet.
Med åren blev Augusta Olsson en känd person i samhället.
– Augusta verkar ha satt sig i respekt hos alla hon mötte. Ett exempel var Wilhelm de Shàrengrad. Som disponent för eternitfabriken hälsade han kanske inte på vem som helst. Men när han såg Augusta lyfte han på hatten. Så hon hade nog någon sorts pondus.
I utställningen berättar Eva Wrede om både Lomma på 1920-talet och om Augusta Olssons liv. Men hon vill även koppla den till nutiden.
– Jag har velat ge perspektiv på det kommande valet, och på dem som engagerar sig för samhället och visa att de är viktiga. Lite som en hyllning till dem.
Augusta Olsson avled 1960 och ligger begravd på Lomma östra kyrkogård, men gravstenen är numera borttagen.
Läs fler artiklar om gamla Lomma:
Allmän och kvinnlig rösträtt
Från 1862 fick myndiga kvinnor över 25 år som betalade skatt rösta i de lokala valen. De kraven uppfylldes av mycket få kvinnor eftersom gifta kvinnor stod under förmyndarskap av sina makar.
Den kommunala rösträtten utsträcktes år 1909 till att även omfatta gifta kvinnor. Samma år blev kvinnor även valbara till kommun och landsting.
Allmän och lika rösträtt för män och kvinnor infördes 1918.