Tidöregeringen, stödpartiet Sverigedemokraterna och det största oppositionspartiet Socialdemokraterna har tigit klimatfrågan halvt till döds sedan 2022, medan politiken ökat utsläppen istället för att minska dem.
Men i helgen tog sig elefanten i rummet ton.
Den stora klimatdemonstrationen som gick från Vasaparken till Gustav Adolfs torg i Stockholm på söndagen samlade drygt 50 000 personer och fler än 280 olika organisationer, enligt Naturskyddsföreningen, en av arrangörerna.
Rekord, menar organisationen – även om siffrorna är blygsamma i jämförelse med de som noterades när fler än fyra miljoner människor deltog i klimatdemonstrationer i 150 länder i september 2019, då klimatförändringarna stod som högst på dagordningen innan pandemi och krig i Ukraina bröt ut.
Men söndagens manifestation i Stockholm visar att klimatfrågan måste ges den vikt och det utrymme den förtjänar.
Mätningar från både Novus och SVT/Verian visar att klimatet klättrar i betydelse bland väljarna. Hos Novus låg klimatet på sjätte plats bland väljarnas viktigaste frågor i juni, upp från nionde plats i februari. Hos Verian ligger miljö och klimat på femte plats, högre än politikområden som landets ekonomi, invandring och försvar.
På omedelbar sikt måste frågan upp på agendan under det som återstår av valrörelsen, förstås – valet är några veckor bort, och en kommande regering ska driva klimatpolitik under den sista mandatperioden inför 2030 då flera klimatmål nationellt och i EU ska vara nådda.
Huruvida det är möjligt för Sverige att nå målen och undvika miljardböter till EU återstår att se – lätt blir det hursomhelst inte:
”Redan i valrörelsen behöver alla partier ha en väldigt tydlig plan, för man har inte tid att tillsätta fler utredningar. Det finns redan många färdigutredda politiska förslag”, sade Klimatpolitiska rådets ordförande Åsa Persson nyligen (TT 15/8).
Hittills är det egentligen bara MP och C som pratar om klimatpolitik – de övriga partierna svarar möjligen på direkta frågor, ofta vagt eller undvikande. Det är väl bara Sverigedemokraterna som är någorlunda tydliga – man tror inte fullt ut på klimatförändringarna och ser inte några starka skäl att göra något åt dem:
”Nej, jag tänker att det verkar mest ha skapat en väldig massa oro inom etablissemanget och liksom medieeliten”, sade SD-ledaren Jimmie Åkesson i SVT:s utfrågning på söndagen – på frågan om ifall bränder och extremhetta i Europa i sommar gjort honom orolig för klimatet.
Åkesson kommenterade också klimatdemonstrationen som ägde rum några timmar före utfrågningen:
”Det säger väl absolut ingenting egentligen, mer än att de tyckte det var viktigt.”
Eller så säger det att klimatfrågan är betydligt viktigare för betydligt fler än Åkesson och andra ledande politiker till höger vill medge. Vilket ju också delvis skulle kunna förklara varför väljarna tycks rata tanken på fyra år till med Tidö.