Plånboksfrågor dominerar debatten inför riksdagsvalet. Privatekonomitjänsten Uscore har därför låtit Sifo undersöka hur väljarna tror att deras hushållsekonomi kommer att påverkas beroende på vilket block som bildar regering efter valet: Tidö-partierna eller de fyra oppositionspartierna.
Resultatet är intressant.
Enligt enkäten tror fler att privatekonomin förbättras om Tidö-partierna bildar regering, 21 procent jämfört med 15 procent om oppositionen tar makten.
Tidö-partierna får också högst betyg om man vänder på frågan. Bara 17 procent tror att ekonomin kommer att försämras om Tidö-partierna får regera, jämfört med hela 35 procent med oppositionen vid rodret.
Även när man tittar på olika inkomstgrupper är Tidö-konstellationens siffror högre. Den enda gruppen där fler tror att de kommer få det bättre med oppositionens politik är de som tjänar mindre än 30 000 kronor i månaden (se tabell längst ned för detaljerade siffror). En svensk medianlön är drygt 38 000 kronor.
”Väljarnas kalkyl är logisk”
Mikael Persson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, är inte förvånad över Tidö-regeringens övertag.
– Väljarna har gjort en ganska logisk kalkyl, säger Mikael Persson som länge har forskat på sambandet mellan ekonomi och hur väljarna röstar.
Han pekar på diverse utspel från Tidö-partierna, till exempel löften om skattesänkningar och att hushållen ska kunna spara mer skattefritt.
I Uscores enkät finns dock grupper där oppositionen drar längsta strået:
• Bland arbetslösa tror drygt 30 procent att deras privatekonomi blir bättre om oppositionen får styra jämfört med bara 3 procent för Tidö.
• Oppositionen vinner också bland landets studenter. Bland dessa tror nästan 40 procent att de kommer får det bättre med oppositionens politik jämfört med 8 procent med Tidöpartiernas politik.
Inte heller detta förvånar Mikael Persson.
– Partierna på vänsterkanten har ju traditionellt vurmat för ekonomiskt svaga grupper, säger han.
Forskningen ser flera orsaker
Som tidigare nämnts tror dock fler att en Tidö-regering skulle gynna deras privatekonomi än en oppositionsregering. Ändå ligger högersidan långt bakom oppositionen i samtliga opinionsundersökningar.
Varför?
Enligt Mikael Persson röstar väljarna inte bara med plånboken utan också baserat på ideologi. I årets val tror han att en del väljare byter sida eftersom de inte vill att nästa regering ska bestå av ministrar från Sverigedemokraterna.
Och när det gäller plånboken röstar väljarna inte bara efter hur deras privatekonomi ser ut idag, utan hur den kan komma att se ut i framtiden.
– Många röstar också på vilket samhälle man vill ha om man helt plötsligt hamnar i en helt ny livssituation. Vad händer om jag blir sjuk, arbetslös eller skiljer mig? säger Mikael Persson.
Enligt honom visar studier att utvecklingen av samhällsekonomin spelar större roll för vissa väljare än den egna privatekonomin. Men även detta ska tas med en nypa salt. En del svarar sannolikt som de gör eftersom det anses ”finare” att bry sig om samhällsekonomin än att erkänna att man röstar efter den egna plånboken.
Sittande regering straffas
I år är det extra svårt för väljarna att betygsätta hur regeringen har skött samhällsekonomin. Anledningen är att mycket av det som har drabbat svensk ekonomi de senaste åren ligger utanför regeringens kontroll. Till exempel räntehöjningar, och inflationen som har triggats av globala krafter som krig, utbudsstörningar och höga oljepriser.
Hur duktiga är väljarna på att förstå detta?
Enligt Mikael Persson brukar väljare straffa regeringar som styrt landet när ekonomin gått dåligt. Som exempel lyfter han Carl Bildts moderat-ledda regering som förlorade valet under den svenska bankkrisen i början av 1990-talet. Hårdast brukar regeringens största parti drabbas, snarare än mindre koalitionspartners.
– Väljarna tycks tillskriva ansvar till det parti som innehar finansministerposten och därmed har störst inflytande över den ekonomiska politiken, säger Mikael Persson.
Men det finns undantag.
Mikael Persson pekar på valet 2010. Då fick Fredrik Reinfeldts (M) alliansregering förnyat förtroende, trots att ekonomin vacklade i kölvattnet av den globala finanskrisen.
Mikael Persson tror att bedriften berodde på att regeringen framgångsrikt argumenterade för att Sverige klarat sig bättre än andra länder.
Givet Uscores enkät tror Mikael Persson att det hade gynnat regeringen om den kan få så mycket som möjligt av valdebatten att handla om plånboksfrågor.
– Det blir viktigt för regeringen att sälja in en trovärdig berättelse om att man har situationen under kontroll och att det snart kommer att bli bättre. Om fokus ökar på privatekonomin tror jag att regeringen kommer att vinna på det, säger Mikael Persson.
Källa: Uscore/Sifopanelen
Totalt svarade 1077 personer i åldern 18-79 år på frågan ”hur skulle din privatekonomi se ut efter riksdagsvalet om regeringen skulle bestå av Tidö-partierna respektive oppositionspartierna?
Undersökningen genomfördes på uppdrag av Uscore genom Sifos webbpanel (Sifopanelen) under perioden 6-11 augusti 2026.