Intresset för klimatfrågan har böljat fram och tillbaka, säger Magnus Wennerhag, professor i sociologi vid Södertörns högskola.
– Den började uppmärksammas i slutet av 1970-talet, men började mobilisera folk i Sverige först i början på 1990-talet. Sedan var det några år med aktivitet innan den försvann lite för att sedan komma tillbaka på 00-talet runt klimattoppmötet i Köpenhamn.
För barnbarnsbarnen
Åsa Sohlman gick med i organisationen Grand Panthers för tolv år sedan.
– Jag var lite intresserad av klimatet, men jag kunde ju ingenting om det. Då hittade jag en notis i tidningen om Grand Panthers. Det jag tyckte var bra med dem var att de pratade om barnbarnen, för jag har ju barn och barnbarn och barnbarnsbarn.
– Så tror jag att det är för många äldre. Jag kommer ju vara död innan klimatkrisen slår till fullt ut, men vi känner att vi vill göra något för barnbarnen.
Det val där klimatet kanske spelat störst roll hittills var 1988, då Miljöpartiet kom in i riksdagen. I riksdagsvalet 2022 uppgav ungefär var femte väljare miljö- och klimatfrågan som grund för sitt partival, enligt en rapport från Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet.
Det absolut största uppsvinget för svenska klimatrörelsen kom i samband med Greta Thunbergs skolstrejk för klimatet som inleddes inför valet 2018 och fick stort genomslag även i resten av världen under 2019.
– Det var sättet man paketerade sina åsikter på, att det handlar om ungdomar, att barn är en speciellt viktig grupp eftersom de får leva längst med effekterna av klimatförändringen säger Magnus Wennerhag.
Spektakulära aktioner
När rörelsen var som störst hölls demonstrationer som samlade runt 50 000 personer i Stockholm.
– Vad jag vet var det helt unikt i klimatfrågan. I och med att det började växa blev vuxenvärlden och politiken tvungen att reagera, säger Per Adman, lektor vid Uppsala universitet som forskar på klimatengagemang.
Sedan kom coronapandemin och det blev omöjligt att samla tusentals människor på ett ställe.
– När pandemin var över hade många ur Greta-generationen gått ut skolan, så det sociala nätverket som grund fanns inte kvar.
De senaste åren är det inte de stora demonstrationerna som fått störst uppmärksamhet, utan de mer spektakulära, där aktivister blockerat trafik eller stört tv-sändningar.
Helgens demonstration skulle kunna vara början på en ny våg av engagemang, tror Per Adman.
– Den verkar drivas av andra organisationer och nätverk, mer av vuxna, som Rebellmammorna, och inte av skolbarn. Det är egentligen inte märkligt, för vi har sett sådana här vågor av engagemang i klimatfrågan tidigare. Det som i så fall sticker ut är att den här vågen kommer snabbare inpå den förra än tidigare. Det skulle kunna bero på de alltmer synliga klimatförändringarna och också på den hårda kritiken mot klimatpolitiken under senare år.
Ökar valår
Deltagarantalet nådde upp till siffrorna under Gretaåren, över 50 000 gick i tåget den 23 augusti.
– Med svenska mått var demonstrationen mycket stor, i nivå med klimatdemonstrationen i Stockholm september 2019 då klimatfrågan stod i centrum för den politiska debatten. Förutom dessa två klimatdemonstrationer har bara Stockholm Pride haft liknande deltagarsiffror under senare årtionden, säger Magnus Wennerhag.
– Att klimatrörelsen lyckas mobilisera så många organisationer från centrala delar av civilsamhället borde sända en signal till politikerna om att klimatfrågan engagerar väldigt många.
Sverige har inte riktigt samma demonstrationskultur som exempelvis länder i Sydeuropa, påpekar han. Många väljer att engagera sig på annat sätt i stället, till exempel genom att vara medlem i någon organisation eller skänka pengar.
Klimatengagemang kan se ut på många olika sätt, understryker Ida Edling. Hon är 26 år och talesperson för Aurora, organisationen som 2022 stämde staten för bristande klimatpolitik.
– Civil olydnad är en viktig del men det är en väldigt, väldigt, väldigt liten del av klimatrörelsen i Sverige i dag. Så det är intressant att de har fått så mycket uppmärksamhet.
– Jag tror att det är lätt för de flesta att hitta något som passar dem. Det finns allt från konst till juridik till traditionella demonstrationer och grejer.
Kräver systemförändringar
Ida Edling engagerade sig i Aurora 2021, men har alltid varit intresserad av miljöfrågor.
– Vetenskapen är väldigt tydlig med att om vi ska kunna undvika planetära kollapser så krävs det större systemförändring än någonsin tidigare i historien. Därför känns det självklart för mig som bor i Sverige där vi har många demokratiska rättigheter att använda mig av dem för att försöka bidra till systemförändringarna som krävs.
Per Adman tycker att det även är viktigt att uppmärksamma dem som inte väljer att engagera sig för klimatet, och varför.
– Många vanliga människor är oroliga över klimatet, men för de allra flesta leder det inte till engagemang. Enligt forskningen handlar det om en kombination av att det känns meningslöst – att det inte går att påverka i frågan, den är så stor, komplex och global. Men också att det finns starka mer eller mindre uttalade normer som skapar hinder för att engagera sig – det "känns inte rätt" eller är något som "andra eller aktivister gör".
Men händelser som helgens demonstration visar att det också går att ändra på.
– Den visar vilket stort engagemang som finns hos många vanliga människor, redo att omvandlas i politisk aktivitet om man känner att det är acceptabelt socialt sett att engagera sig, och känner att det faktiskt kan spela en roll, säger han.
Fakta: Den stora klimatdemonstrationen
Demonstrationen hölls i Stockholm den 23 augusti på initiativ av Naturskyddsföreningen, Rebellmammorna, Rebellpapporna och Researchers’ Desk.
Själva demonstrationen var kulmen på manifestationen “24 h för klimatet”.
Mer än 50 000 personer från över 280 organisationer deltog i klimatdemonstrationen.