Debatten om den svenska skolan liknar alltför ofta ett ideologiskt skyttegravskrig präglat av svepande generaliseringar om vinster och betygsinflation.
Sverige behöver inte uppfinna hjulet på nytt. I Storbritannien har man länge använt så kallat förädlingsvärde (Value Added) som ett av de viktigaste verktygen för att utvärdera skolor. Den brittiska skolinspektionen Ofsted och landets skolval fokuserar inte blint på betyg, utan på hur mycket skolan faktiskt har lyft eleven utifrån dennes individuella förutsättningar. Det är en modell som svenska politiker snarast borde våga applicera.
Till skillnad från betyg mäter förädlingsvärdet hur mycket en specifik skola lyckas lyfta eleven under skolgången. Genom att statistiskt justera för elevernas betyg i årskurs 6 samt en rad bakgrundsfaktorer (såsom föräldrarnas utbildningsnivå, inkomst och födelseland) isolerar man skolans faktiska bidrag till elevens lärande. Alla skolor utvärderas därmed utifrån samma startlinje. En skola i ett utsatt område kan ha lägre snittbetyg men ett högt förädlingsvärde, vilket bevisar en hög pedagogisk kvalitet.
Ett sätt Internationella Engelska Skolan (IES) mäter kvalitet på är genom just förädlingsvärdet. De fristående skolforskarna Gabriel Heller Sahlgren och Henrik Jordahl tar fram en årlig vetenskaplig rapport baserad på registerdata från SCB för samtliga elever i Sverige.
Av data från våra runt 30 000 elever framgår att IES har statistiskt säkerställda, högre förädlingsvärden i både engelska och matematik jämfört med det svenska riksgenomsnittet och kommunala skolor. Analysen visar dessutom att IES elever är starkare i engelska jämfört med andra friskolor. Justerat för bakgrund höjer IES sina elevers ämnesbetyg med i snitt 1,1 betygspoäng i engelska och 0,7 i matematik. Detta är inte en framgång som enbart gäller högpresterande elever från studievana hem; förädlingsvärdet är högre för både pojkar och flickor oavsett bakgrund.
Resultaten är ingen slump, utan frukten av ett systematiskt kvalitetsarbete. Vi mäter, utvärderar och följer upp. När skolor uppvisar höga förädlingsvärden analyserar vi det för att sprida arbetssättet vidare, och sätter direkt in stöd där vi ser utvecklingsbehov.
Det är därför beklagligt att det bara pratas mycket om kvalitet men när visionerna ska omsättas i praktisk politik blir det tomt. Den senaste tidens utredningar fokuserar nästan uteslutande på juridik, ekonomi och att stoppa fusk. Det är nödvändiga hygienfaktorer, men det är inte samma sak som att mäta pedagogisk kvalitet. Det går inte att rensa bort ”dåliga skolor” om Sverige inte först är överens om hur en bra skola faktiskt mäts.
I dag går 16 procent av grundskoleeleverna i Sverige i en fristående skola. För att vårdnadshavare ska kunna göra informerade val behövs objektiva kvalitetsmått för alla skolor, oavsett driftsform. Att var sjätte svensk elev lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet är ett underbetyg som kräver rejäla omtag.
Vi uppmanar politiker som menar allvar med sin skolpolitik: Titta på Storbritannien och ena er om nationella, objektiva kvalitetsmått som mäter faktiskt förädlingsvärde. Låt oss använda vetenskapliga metoder för att sluta gissa, rensa bort det som brister och sprida det som bevisligen fungerar i klassrummen.
Lars Jonsson, VD Internationella Engelska Skolan
Linda Öholm, Vice VD Internationella Engelska Skolan