Experten kritiserar regeringens skolsäkerhetspolitik: ”Quick-fix”
Kräver fler förebyggande åtgärder
・Uppdaterad:
Sverige har drabbats av ännu ett dödligt skoldåd.
Magnus Lindgren, vid stiftelsen Tryggare Sverige, känner både ilska och frustration.
– Man vill hitta de här snipp-snapp, quick-fix lösningarna men de finns inte, säger han.
En 17-årig flicka förlorade sitt liv och tre tonårspojkar skadades i fredagens svärdattack i Fagersta. Den 18-årige eleven Liam Nebel är häktad misstänkt för mord och mordförsök.
Den tragiska dådet är blott den senaste i raden av skolattacker, som blivit allt vanligare i Sverige det senaste decenniet.
Magnus Lindgren, generalsekreterare för Stiftelsen Tryggare Sverige, beskriver tankarna han fick när han nåddes av nyheten.
– Det är fruktansvärt för de drabbade förstås. Men jag känner också en frustration över att det har inträffat igen, säger han.
Skolsäkerhetsutredning i två delar
För drygt två år sedan kom en ny skolsäkerhetsutredning som innehöll två delar. Den ena handlade om att skolorna ska få lagliga förutsättningar och extra resurser att kunna höja sin säkerhet genom exempelvis låssystem, skalskydd och kamerabevakning.
Detta genomfördes.
Den andra delen handlade om att själva skolan skulle få ett brottsförebyggande uppdrag i det vardagliga arbetet. Detta genomfördes inte och det är något som generalsekreteraren för Tryggare Sverige nu riktar hård kritik emot.
– Jag tror att det handlade om att regeringen kände att man behövde visa sig handlingskraftig efter Risbergska. Man hade då ett färdigt förslag och det lätta var att ta den ena delen. Men den viktiga delen, den tog man inte, och den väntar vi fortfarande på att man ska plocka upp, säger Magnus Lindgren.
Experten kritiserar regeringen
Han tycker det är bra att man jobbar för att hålla det utifrån kommande hotet borta men förklarar att hotet ofta framför allt kommer inifrån.
– Man vill hitta de här snipp-snapp, quick-fix lösningarna men de finns inte. Det är naivt att tro att man ska kunna förhindra skolattacker genom den här typen av låsta dörrar och kameror eftersom gärningspersonen ofta är en nuvarande eller före detta elev som kan rutinerna.
Det skolan borde jobba med är det som vardagligen sker i form av brott, kränkningar, mobbning, språkbruk och otrygghet, anser Lindgren.
– Under många decennier har skolan varit den vanligaste brottsplatsen för barn och unga. Och vi vet var de här brotten sker och var barnen är otrygga. Det är gymnastiksalarnas omklädningsrum, det är toaletterna och det är korridorerna, säger han.
– Men ingen har gjort någonting åt det. Istället så kommer man med något förslag för att låsa, stänga och larma skolor. Så det blir märkligt.
En vanlig brottsplats
Kommunerna har sedan ett antal år tillbaka en skyldighet att jobba brottsförebyggande. Det gäller numera också Socialtjänsten men inte skolorna.
– En konsekvens av det kan bli den här typen av skolattacker, säger Magnus Lindgren.
I en gemensam debattartikel I SvD skriver Ulf Kristersson (M), Ebba Busch (KD) och Simona Mohamasson (L) att en Skoldådskommission ska inrättas och arbeta för att förhindra framtida dåd.
På måndagsförmiddagen kommer utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson, tillsammans med Skolverkets tillförordnade generaldirektör Christina Månberg, även hålla en pressträff för att informera om myndigheternas insatser för ökad skolsäkerhet.