Riksdagsvalet närmar sig och underlag för kommande års reformer ska vaskas fram. För reformer behövs. Konjunkturinstitutets prognos visar att Sveriges tillväxt väntas avta under andra halvan av kommande mandatperiod samtidigt som arbetslösheten förblir hög, vilket gör mer genomgripande reformer nödvändiga.
Företagarna föreslår därför att den statliga inkomstskatten avskaffas, skatten på att anställa sänks och bolagsskatten sänks till 18 procent. Reformernas kostnader kan delvis finansieras genom positiva effekter på jobbskapande och investeringar, delvis genom minskade företagsstöd samt det kommande reformutrymmet. Dessa skattesänkningar är en viktig del i att stärka Sveriges konkurrenskraft, tillväxt och välstånd.
Företagarna lägger i en ny rapport fram förslag om tre skattesänkningar som bör prioriteras under kommande mandatperiod.
• Avskaffa den statliga inkomstskatten
Detta kan ske i två steg: först en höjning av skiktgränsen och halvering av skattesatsen till 10 procent (som bland annat Produktivitetskommissionen har rekommenderat) och i nästa steg ett helt avskaffande. Den statliga inkomstskatten har en hämmande effekt på arbetsutbud bland högavlönade och högkvalificerade, medför ett samhällsekonomiskt ineffektivt nyttjande av upparbetat humankapital, och medför skevheter i skattesystemet. Ett avskaffande av den statliga inkomstskatten skulle därmed förenkla skattesystemet och stärka förutsättningarna för mer arbete och företagande, i synnerhet högkvalificerat.
• Sänk skatten på att anställa
På kort sikt bör den befintliga nedsättningen av arbetsgivaravgiften för de första två anställda utökas till de första tio. På längre sikt bör målet vara en stegvis sänkning av den allmänna löneavgiften, med målet att avskaffa den helt. En sänkning av den allmänna löneavgiften gör att arbetsgivaravgiften blir mer tydligt kopplad till socialförsäkringarna och frigör utrymme för investeringar och expansion. Utökningen av nedsättningen till de första tio anställda gynnar jobbskapande genom att minska anställningskostnader i de minsta företagen, vilka skapar de flesta nya jobben i ekonomin.
• Sänk bolagsskatten till 18 procent
Sverige har sänkt bolagsskatten de senaste årtiondena, senast 2021 till nuvarande 20,6 procent. Samtidigt är flera andra EU- och OECD-länder i färd med att sänka sina skattesatser ytterligare, exempelvis Finland som genomför en sänkning till 18 procent från 2027. För att säkra Sveriges konkurrenskraft bör bolagsskatten sänkas till 18 procent.
Skattesänkningarna kan få betydande samhällsekonomiska effekter. Lägre arbetsgivaravgifter sänker anställningskostnaderna, vilket är nödvändigt för att minska arbetslösheten och bidragskostnaderna och därmed stärka tillväxten. Sänkt bolagsskatt främjar företagsinvesteringar och gör Sverige mer attraktivt som etableringsland, medan sänkt eller avskaffad statlig inkomstskatt ökar attraktionskraften för högutbildad och högkvalificerad arbetskraft. Tillsammans är reformerna en grundpelare för högre tillväxt och målet att Sverige ska få EU högsta välstånd.
På kort sikt innebär skattesänkningar bortfall av statsbudgetintäkter. Skattereformer som är av betydelse för företagande, jobbskapande och tillväxt kan dock inte enbart beskrivas som ”kostnader”. En rent statisk budgetberäkning missar helt enkelt att de positiva effekter som sådana skattenedsättningar medför behöver tas med i bedömningen. I rapporten visar vi också utifrån tillgänglig forskning att våra förslag är självfinansierande i varierande grad (genom jobbskapande, ökade investeringar och minskade kostnader för offentliga ersättningar).
Finansiering kan även ske genom omprioriteringar i statens utgifter. En statlig utredning 2024 identifierade drygt 500 statliga företagsstöd, omfattande totalt 120 miljarder kronor årligen. Även myndigheten Tillväxtanalys påvisade 2025 att stöden uppgår till åtminstone 110 miljarder kronor. Samtidigt finns det utbredd kritik mot företagsstöden. I en undersökning bland Företagarnas medlemmar 2025 uppgav åtta av tio att de föredrar sänkta skatter framför företagsstöd, även bland dem som nyligen tagit emot stöd. Det går alltså att växla bidrag mot sänkt skatt i budgeten.
Utöver dessa finansieringsmöjligheter kommer det enligt KI att finnas ett reformutrymme på nästan 100 miljarder kronor kommande mandatperiod.
Mot bakgrund av detta ser vi, även försiktigt räknat, att genom utgiftsminskningar, självfinansieringseffekter och reformutrymmet är de tre föreslagna skattesänkningarna fullt genomförbara. Politiker som vill stärka tillväxten har därmed en gyllene chans att främja investeringar, humankapital och jobbskapande under nästa mandatperiod.
Karl Ernlund, chefsekonom, Företagarna
Patrick Krassén, skattepolitisk expert, Företagarna